Söndagstillägg och övertidsersättning består
Regeringen kommer inte att tumma på söndag- eller övertidsersättningar. Däremot skär man semesterpremien med trettio procent för att uppnå sitt sparmål.
I går kväll ställde sig statsminister Juha Sipilä, finansminister Alexander Stubb och arbetsminister Jari Lindström framför pressen med beskedet om att man backar på de två punkter i arbetslivets åtstramningar som väckt allra mest kritik de senaste veckorna.
I den direktsända presskonferensen konstaterade Sipilä att målet på sammanlagt femton procent lägre utgifter, fördelade i tre korgar, fortfarande är aktuellt men man har sett över hur det ska uppnås när det gäller just den korg där ökad konkurrenskraft finns.
– Söndagsersättningarna och övertidsersättningarna skulle ha drabbat kvinnodominerade yrkesgrupper oskäligt mycket. Vi har lystrat till den offentliga debatten och beslutat att stryka de åtgärderna från det förslag som vi presenterar för riksdagen på onsdag. För att uppnå målet på fem procent i konkurrenskraft kommer vi i stället att skära i semesterpremien eftersom så många signalerat beredskap till detta och ansett att det är rättvisare.
Samtidigt kommer man att lagstifta om att semesterpremie betalas ut till alla, vilket den hittills inte gjorts.
Listan ganska lika
I övrigt följer förslaget i stora drag det man tidigare gått ut med. Kristi himmelfärds- och trettondag blir vanliga arbetsdagar, semestern sex veckor på ett år. De som sagts upp av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har rätt till yrkesmässiga åtgärder och arbetshälsovård under en viss tid efter uppsägningen.
Första sjukdagen blir karensdag, och de därpå följande åtta dagarna står arbetsgivaren för åttio procent av ersättningen.
Tidigare på kvällen hade de fem stora arbetsmarknadsorganisationerna stått bakom samma mikrofoner för att medge att de inte uppnått en gemensam syn på alternativa åtgärder innan tidsfristen löpte ut klockan 16.
Samtidigt meddelade Akava, FFC, STTK, kommunala arbetsgivarna och EK att man på Sipiläs inrådan under några veckor framåt fortsätter arbeta för att hitta alternativ för åtstramningarna i arbetslivet.
– Regeringen är fast besluten att hålla sig vid tidtabellen men här uppstår ett tidshål på några veckor och alla konstruktiva förslag som parterna kan uppnå kan noteras i det förslag som slutligen går vidare, säger Sipilä.
Utöver ersättningarna för obekväm arbetstid har bland andra personal i skolor, dagisar och sjukvården – alla branscher med hög smittrisk och plikt att stanna hemma vid sjukdomsfall – ställt sig kritiska till karensdagen och den påföljande nerskurna lönen vid sjukfrånvaro. Nu ligger den punkten kvar men enligt ministrarna får arbetsmarknadsparterna under de följande veckorna gärna hitta ett alternativ som sparar lika mycket pengar och försöka sälja in det till regeringens slutliga paket.
– Arbetsmarknadsorganisationerna har bättre förutsättningar att gå ner på förbundsnivå och söka olika paketlösningar, där man exempelvis beaktar sådana här branscher, säger Sipilä.
Medhåll har han från Lindström och Stubb, som bägge också är nöjda med att regeringen lyckats vara lyhörd.
– De kan parallellt förslå instrument. Poängen är att vi driver vårt paket och det går framåt så länge det inte finns andra förslag, säger Stubb.
Tidtabellen för regeringens reformer anger Sipilä till juni nästa år, innan riksdagen går på semester.
– För löntagarna träder förändringarna i kraft 2017 då nuvarande avtalsperiod löper ut.