Robin Hood ska demokratisera finanserna
De lånar sitt namn av Robin Hood – andelslaget som placerar på börsen med en algoritm som gör samma köp som finanshajar och investerar dem i allmännyttiga projekt. Nästa steg är att förbigå finansbranschens strukturer med ett eget digitalt finansnätverk mellan användare.
Det började 2012 med ett placeringsandelslag i Finland. Man började använda algoritmen (datorprogrammet) Parasiten, en slags databas över alla aktieköp på USA-börsen. Genom att följa alla riktigt stora köp, och själv göra samma köp, ska man generera vinst till medlemmarna, som får välja hur stor andel de vill satsa i andelslagets projekt som ska gynna samhället.
Grundaren Akseli Virtanen berättar om bakgrunden i en videointervju från ett soligt arbetsrum i Kalifornien.
– Vi vill att alla ska kunna ta del av de vinster som de riktigt stora pojkarna på börsen gör. Det har alltid bara varit en klubb för de rika, säger Virtanen som gästar University of California i Santa Cruz för att utveckla nästa steg av Robin Hood Minor Asset Management, version 2.0.
Just nu vill medlemmarna egentligen inte tala så mycket om Parasiten och andelslaget. Målet med Robin Hood 2.0 är större än börsplaceringar och juridiska former.
– Andelslagen är ett fint koncept, men vi vill ta det vidare. Just nu är vi i ett väldigt lämpligt skede, när så kallad fintech (finansteknologi) är ett hett samtalsämne. Blockchain-teknik, där datornätverk i stället för banker granskar varandra, blir stort i finansvärlden.
Finansbranschen förlegad
Pekko Koskinen är en av kärnmedlemmarna som jobbar med Robin Hood. Han är forskningsansvarig på konstnärskollektivet Todellisuuden tutkimuskeskus i Helsingfors, och specialiserad på interaktion mellan människor i olika spel. Han tror finansvärlden står inför en omvälvning.
– Finansbranschen är i dag i det läge internet var år 1991. Då lanserades HTML-standarden för webbplatser. Först några år senare förstod man potentialen och www (World Wide Web) gjorde sitt genombrott, säger Koskinen om blockchain-innovationens tyngd.
Vad skulle ett alternativt digitalt finanssystem genom så kallade blockchains egentligen innebära? Den som känner till blockchains har troligen hört om dem i samband med nätvalutan Bitcoin. Koskinen betonar att Robin Hood inte handlar om enbart ännu en virtualvaluta.
– Bitcoin gav oss ett system, blockchains, ett bokföringssystem där datorer kollar varandras transaktioner, som sedan visar rätt siffra på de inblandades Bitcoin-konton. Vad vi i framtiden ser är att användare kan ingå så kallade smart contracts, där vad som helst kan tecknas ner som värde i det öppna nätverket.
Akseli Virtanen i Kalifornien ser att finansbranschen kommer att gå mera in i sociala nätverk.
– Tänk om du direkt kunde byta ut dina kontakter och kunnande till tillgångar, inom ett finanssystem som inte ägs av det etablerade bank- eller storföretagsväsendet utan av oss användare själva?
Bankväsendet faller
På Robin Hood är medlemmarna öppet kritiska till nuvarande finanssystem. Pekko Koskinen talar om att frångå ett skuldsamhälle.
– Just nu är vi alla i ett skuldförhållande. Vi lägger pengar på banken, som lånar pengarna på kontot vidare, och vi är tvungna att anlita bankerna för att vara en del av samhället. De kontrakt som görs i ett öppet nätverk skulle påminna mera om de tillgångar vi nu har i form av aktier som skapar värde, säger Koskinen.
Blockchain-tekniken växer fram även inom det traditionella bankväsendet. Både Koskinen och Virtanen ser att finansbranschen, såsom den är i dag, kommer att förändras. Koskinen jämför dess position i samhället med kyrkans under sen medeltid och Virtanen med 70-talets bilindustri i USA – båda exempel på etablissemang som rasat efter en storhetstid.
– Bankväsendet kommer att falla på sin egen orimlighet, säger Virtanen.
Tekniken i sig skapar inte självklart något nytt finanssystem.
– Vi står inför ett stort slag mellan banker som vill utnyttja teknikens effektivitet i sitt nuvarande system och aktörer som Robin Hood som vill skapa något nytt av det, förklarar Pekko Koskinen.
Tillgångar och ansvar
Liisa Välikangas, professor i ekonomi och innovation vid Aalto-universitetet och Svenska Handelshögskolan, är medlem i andelslaget och dess styrelse. Hon ser Robin Hood som ett samhällsexperiment.
– Robin Hood ersätter till exempel inte pensionssparande. Snarare ser jag det som ett sätt att få vara med i en gemenskap där man funderar på hur nya finansteknologier kan användas för att gynna samhället.
Att bygga ett nytt system gör det inte automatiskt mer jämlikt och man ska inte naivt tro att allt bara kan gå väl.
– Vem som helst av oss kan plötsligt visa sig otroligt girig, och det kommer vi garanterat att se. Men jag ser det som oerhört viktigt att prova om vi klarar av att fila bort de värsta orättvisorna via ett transparent system.
Hon talar för en demokratisering av finansväsendet.
– Det finns så många människor som vill ha ansvar och bestämma om saker själva, men våra system är för det mesta hierarkiska. Jag tycker det är oerhört viktigt att undersöka alla möjligheter att utveckla plattare strukturer.
Det vore viktigt att ge alla möjlighet till tillgångar, menar Välikangas, och pekar på samhällsförändringen.
– Vi ser det så kallade lönesamhället, där människor har fasta tjänster och inkomster, försvinna. Då måste vi hitta nya sätt att ge alla tillgång till kapital som genererar inkomst.
Svårt välja etiska mål
Robin Hood vill förbättra samhället samtidigt som exempelvis placeringsalgoritmen Parasiten inte har några etiska riktlinjer för placering.
– Det är en slags ideologisk kullerbytta man gör. Vårt etiska mål är att se hur flera människor kan ges tillgång till kapital, säger Välikangas.
Pekko Koskinen ser också Parasitens roll som en morot för att locka medlemmar.
– Det är viktigt att få folk med på den nya plattformen vi utvecklar, och Parasiten genererar ett slags grundkapital.
Grundaren Akseli Virtanen är krass vad beträffar börsplaceringar. Han avfärdar exempelvis etisk bojkott av vissa placeringsmål som humbug i ett ojämlikt system.
– Egentligen är det ganska lätt att göra pengar, utmaningen är att utveckla ett mer demokratiskt system.
Hans syn på ett bättre samhälle utmynnar i en hälsning till Finlands regering:
– Jag tror tyvärr att förlängda arbetstider i Finland inte löser de ekonomiska problemen. Att be företag vara innovativa räcker inte heller. Vi behöver mer kreativa sätt att se på ekonomi, att skapa nätverk som folk litar på, som motsvarar den nuvarande värdeproduktionens riktiga natur.
Robin Hood är ute efter att skapa en finansieringsarkitektur för en sådan ekonomi.
– Det finns möjligheter i finansteknologi och det som vi sysslar med. Man borde på allvar fundera på om man vill förbättra samhället, säger Virtanen.
--------------
Globala storbanker tar blockchain på allvar
Blockchain-teknologi är helt enkelt för stor för att ignoreras, lyder konsensus i bankväsendet, enligt tidningen Forbes.
Forbes skriver till exempel att Citigroup, en av världens största banker, utvecklar bland annat en blockchainvaluta som de kallar Citi Coin. Brittiska Barclays investerar i fem olika blockchain-uppstartföretag. Spanska Santander kör på båda spåren: bygger eget och investerar i bolag som sysslar med teknologin.
Samtidigt rapporterar Reuters att nio av världens största banker, exempelvis Goldman Sachs, gått ihop med finansteknologiföretaget R3 för att utveckla blockchainteknologi. Tanken är att kunna utnyttja blockchain-datornätverk för att göra transaktioner snabbare och mer transparenta.
– Blockchain som bokföringssystem kan vara oerhört effektivt, det är naturligt att stora banker är intresserade. Men använder man det bara för att sänka kostnader i ett nuvarande system, ger blockchains inte nödvändigtvis något nytt utöver det, säger Liisa Välikangas, professor i ekonomi och innovation vid Aalto-universitetet och Svenska handelshögskolan.