Slumpen spelade in
I läkarkretsar är Peter Maury främst känd för sin forskning i amyloidoser, en grupp sjukdomar som kännetecknas av att proteinklumpar, amyloider, lagras i vävnaderna. Hans forskarlag har studerat ärftlig amyloidos av finländsk typ.
– Vi identifierade genetiken bakom Meretojas sjukdom. Det är den första sjukdom inom det finländska sjukdomsarvet där vi kunde påvisa den molekylära mekanismen och mutationen som ligger bakom, säger han.
Maury har forskat i medicinsk biokemi. Han är medicine och kirurgie doktor och specialist i internmedicin, och han var professor vid Helsingfors universitet 1990–2012. Han har fortsatt forska efter det. Fokus har hela tiden legat på amyloider och betastrukturer, utan någon egentlig avsikt att hitta livets ursprung.
– Jag har sysslat med genetik enligt molekylärbiologiska metoder. Det som nu lite utmanar molekylärbiologin grundar sig på att vi märkte att amyloiden inte alltid är patologisk utan att den också har positiva egenskaper. Den kan skydda cellen och överföra information. Den vägen kom jag in på det här.
Efter insikten att amyloiderna kan överföra information ungefär som prionerna växte Peter Maurys modell fram. Den kommer knappast att sväljas otuggat, inte minst för att den skiljer sig från tidigare uppfattningar.
– På sätt och vis utmanar den hela grundvalen för molekylärbiologin. Att vissa proteiner kan överföra information via en tredimensionell mekanism är något som nu börjar accepteras.