Finland stöttar flyktinglägren
Finland skjuter till 7,6 miljoner euro för att underlätta på flyktinglägren i Syriens grannländer. Pengarna tas ur biståndsbudgeten.
NEW YORK Regeringen har beslutat att vika ytterligare 7,6 miljoner euro för att underlätta situationen på de förläggningar där syriska flyktingar inkvarteras. Beloppet läggs på de 5 miljoner som Finland betalat tidigare i år.
– Det är en otroligt stor lättnad att vi kan ta fram tilläggspengar till flyktinglägren, sade utvecklingsminister Lenita Toivakka (Saml) till finsk press i samband med FN-toppmötet om de hållbara utvecklingsmålen i New York sent på lördagskvällen finsk tid.
Pengarna tas från årets utvecklings- och biståndsbudget, och avsikten är att kanalisera dem till utbildning. I dagsläget blir hundratusentals barn på flyktinglägren utan skolundervisning. En annan tanke med satsningen på flyktingförläggningarna är att den kan minska flyktingströmmen till Europa.
– Det behövs också mer pengar för humanitär hjälp. Situationen på lägren försämras konstant, säger Toivakka.
Hon tänker inom ramen för årets fjärde tilläggsbudget föreslå att Finland viker 15 miljoner euro extra för humanitär hjälp på lägren. Hittills i år har Finland satsat 10 miljoner euro.
– Det finns en förståelse för det här behovet inom regeringen. Det är vår skyldighet att hjälpa, säger Toivakka.
Även om alla ovannämnda belopp går till flyktinglägren tjänar de olika posterna olika ändamål. De 15 miljonerna för humanitär hjälp viks för akuta hjälpbehov som mat och kläder inför vintern. Det hälften mindre beloppet är avsett att höja lägrens kapacitet på sikt, i det här fallet i fråga om undervisning.
EU:s utvecklingsministrar har i New York diskuterat det faktum att åtgärderna för att lindra flyktingkrisen går ut över den egentliga utvecklingsagendan vars avsikt är att preventivt förhindra misär i fattiga och sköra stater.
Det internationella samfundet har noterat att Finland skär kraftigt i utvecklingsanslagen för nästa år – anslagen beräknas minska med flera hundra miljoner euro, från 0,6 procent av bnp till 0,35 procent. Enligt Toivakka har FN-organisationerna ändå visat förståelse för det.
– Nedskärningarna är beklagliga. Det gäller att se till att varje euro används så effektivt som möjligt.
Nedskärningarna verkställs bland annat så att Finlands multilaterala bistånd till FN-organisationer kanaliseras främst till jämställdhetsorganisationen UN Women, befolkningsfonden UNFPA och till Unicef. Många andra FN-organ får klara sig utan finländskt bidrag nästa år.
– Det är tråkigt, också för att vi förlorar inflytande i de här organen när vi drar bort finansieringen, säger Rilli Lappalainen på Kehys som är de finländska biståndsorganisationernas EU-plattform.
Överlag väntas stora omställningar i Finlands utvecklingspolitik nästa år då nedskärningarna är ungefär 40 procent. Regeringen ska presentera utvecklingspolitikens nya riktlinjer senare i höst.