Katalanerna gör ett nytt försök
På söndag går Katalonien till regionalval – men valkampanjen har tagits över av frågan om självständighet. Ett år efter att katalanerna förra gången gick till vallokalerna är det dags igen.
Startskottet för valkampanjen gick den 11 september när en miljon människor samlades på Barcelonas gator för att fira nationaldag. Pyntade i röd-gul-randigt och med vita stjärnor på blå bakgrund öste de på i nationalistisk yra.
Ett år efter att katalanerna senast försökte rösta för självständighet är det nu dags igen. Fjolårets omröstning förbjöds i flera etapper av den spanska centralregeringen och urvattnades slutligen till en inofficiell opinionsmätning – som dock fick 40 procent av katalanerna att ta sig till de improviserade vallokalerna för att 80-procentigt rösta för självständighet.
- Regionen Katalonien i nordöstra Spanien har cirka 7,5 miljoner invånare.
- Katalanska och spanska är officiella språk.
- En av de mest välmående regionerna, men också tungt skuldsatt.
- Står för en femtedel av Spaniens ekonomi, jämförbar med Portugals.
- I de senaste opinionsmätningarna får valplattformen Junts pel Sí 62–64 platser av parlamentets 135.
- Där ingår borgerliga partiet CDC och vänsterpartiet ERC.
- Ett tredje separatistparti, antikapitalistiska CUP, fick 9 platser. Därmed skulle de tillsammans klara gränsen (68) för egen majoritet. Fast om CUP i slutändan stöder Junts pel Sí är inte helt givet.
- De två stora dominerande rikspartierna, konservativa PP och socialistiska PSOE, har minskat väsentligt i Katalonien och ligger strax över tio procent vardera.
I år har regionpresidenten Artur Mas lovat att självständighetsprocessen inleds om de separatistiskt lagda partierna segrar i söndagens val och i det nationella parlamentsvalet den 20 december. Bergerliga CDC och vänsterpartiet ERC har gått samman i en vallkoalition som heter Junts pel Si (Tillsammans för ett ja) och också antikapitalistiska CUP vill loss från Spanien. För tillfället pekar opinionsmätningarna på att deras andel av mandaten skulle räcka till för en tillräckligt stor majoritet i parlamentet för att rösta för en självständighetsdeklaration.
I Katalonien, som i resten av Spanien, har de nya politiska rörelserna Podemos och Ciudadanos, också lockat en hel del väljare i spåren av de hårda nedskärningsprogrammen i landet och av stora korruptionshärvor som nystats upp under den senaste tiden. Vänsterrörelsen Podemos ställer upp tillsammans med de gröna på en mer social plattform med ett neutralt förhållande till självständigheten, medan centerhögerrörelsen Ciudadanos motsätter sig självständigheten. Båda får kring 12 procent i opinionsmätningarna.
Enligt Mas borde det vara möjligt att på 18 månader förhandla fram ett avtal med Spanien och EU om hur separationen ska ske i praktiken.
Blir det förlust har han sagt att han avgår och då tar det nog tid innan frågan om självständighet för Katalonien blir aktuell igen.
Vägrar diskutera
Det är ungefär hälften av katalanerna som stöder tanken på självständighet. Men den spanska regeringens benhårda negativa hållning till möjligheterna att ordna en folkomröstning och till att förhandla om avtalet om självstyre retar upp många, också sådana som gärna vill förbli en del av Spanien. Många katalaner anser att de tvingats bära en oskäligt stor börda för de ekonomiska problem som Spanien har haft de senaste åren. De anser att de borde få behålla en större del av regionens inkomster själva i stället för att det är centralregeringen som bestämmer över fördelningen av pengarna.
Centralregeringens senaste drag har varit att rösta igenom ett tillägg till grundlagen som säger att en politiker som utropar självständighet kan sättas i fängelse.
Källor: El Pais, The Guardian, TT, BBC