ANALYS: Varför finns det skitiga brunnar i Esbo?

Svaret på frågan kan te sig ganska enkel. Det är för att det finns föroreningar i grundvattnet.
Som stöd för det påståendet finns dokumenterade fakta i form av lagstadgade vattenanalyser som gjorts genom åren. På strategiska platser kring Käringmossen–Vinkelkärr finns rör från vilka vattenproverna tas. Proverna tas är för att de olika aktörerna i området ska veta hur deras verksamhet påverkar miljön, alltså om de förorenar vattendrag och grundvatten.
Det är inte bara avfallshanteringscentralens verksamhet som förorenar. Esbo stad har dumpat kraftverksaska i Vinkelkärr. Askan innehåller många gifter. I området finns också en motocrossbana, asfalt- och betongstation och stenbrott.
All den här verksamheten kan ge ifrån sig giftiga ämnen som inte borde finnas i naturen. Med vattenproverna undersöker man bland annat förekomsten av tungmetaller, olika bensinkomponentföreningar och tillsatsämnen. Just nu pågår en evaluering av listan på ämnen och vid årsskiftet uppdateras den med nya gifter som bör undersökas.
Varje år redovisas analyserna för miljönämnden i Esbo. Rapporten berättar om tillståndet i grundvatten och ytvatten. Nämnden antecknar rapporten till kännedom. Nämnden är alltså medveten om vilka sjöar som förorenas och vad som finns i grundvattnet.

Det är nu frågorna uppstår. För det första är det förbjudet att förorena grundvatten enligt miljöskyddslagen. Men vattenrapporterna har i många år redovisat för bland annat tungmetaller i grundvattnet. I rapporten för 2014 sägs bland annat att halten av zink överskred kvalitetsnormen medan barium och aluminiumhalterna var höga. Man hittade också låga halter av bensen, polycykliska aromatiska kolväten eller PAH-föreningar och cyanid. Är grundvattnet förorenat eller inte om det bevisligen innehåller gifter? När kan man säga att det är förorenat? Är det först när halterna överstiger gränsvärdena? Ibland överskrider ju föroreningarna gränsvärdena. Har det begåtts ett lagbrott? Varför reagerar ingen?
För det mesta säger myndigheterna att föroreningarna förekommer i så små mängder, under gränsvärdet, att de inte är farliga.
De som bor nära området där gifterna förekommer har slutat tro på myndigheternas förklaringar. De tror inte på att bakterier och metal­ler som finns i deras brunnar rinner dit då det regnar, så kallat ytvatten. De tror att stenbrottet gjort sprickor i berggrunden som ändrat grundvattenflödet.
Myndigheterna säger att grundvattnet i området Käringmossen–Vinkelkärr flödar söderut. De förorenade brunnarna ligger norr om Käringmossen–Vinkelkärr. Myndigheterna tror inte på att brunnarna förorenats av grundvattnet, det rinner ju inte norrut.
Vid otaliga möten har invånarna höjt sina röster och visat knytnävar då stadens representanter och konsulterna skakat på huvudet åt deras påståenden. Staden säger att föroreningarna kommer från ytvatten eller så vet man inte varifrån de härstammar.
Invånarna har i otaliga repriser klagat att det inte går att få ett vettigt svar av någon tjänsteman på staden. Istället blir man skyfflad hit och dit.
Den som inte tar till sig kritiken behöver inte stå till svars. Att erkänna något kan bli dyrt och frågan är vems plånbok eller kassa det drabbar. Är det Esbo stad, Helsingforsregionens miljötjänster HRM, Kuusakoski Oy, Rudus Oy, Espoon moottorikerho Oy, Hyvinkään Tieluiska Oy, Shell Ab, Nurmijärven Betoni Oy eller Caiwell Oy som är ansvarig?
De hör åtminstone till dem som ingår i det gemensamma programmet för vattenanalyser. Hittills finns det inte klara bevis på varifrån föroreningarna i brunnarna kommer. Bara antaganden. Frågan är om det går att bevisa.
Åtminstone Närings-trafik- och miljöcentralen NTM, erkänner att sprängning och schaktning kan påverka grundvattenflöden. Det står att läsa i NTM:s utlåtande om stenbrottsetableringen i Högberget, söder om Käringmossen. Här vill NTM- centralen förebygga föroreningar i brunnar genom skärpt kontroll och så kallade brunnskort, intyg för varje brunn om deras tillstånd.
Några krav på brunnskort norr om Käringmossen–Vinkelkärr har miljömyndigheten inte framställt. NTM-centralen har i stället rekommenderat att vattenledning installeras till hushållen i området på grund av all miljöfarlig verksamhet som pågår här.
Det är bara en politiker, fullmäktigeledamot Veera Ruoho (Sannf), som krävt att staden löser vattenproblemet vid Svartbäcksvägen. Det kravet klingade för döva öron.