Stängda gränser svår nöt för EU

När inrikesminister Petteri Orpo (Saml.) i en intervju för Verkkouutiset upprepar att Finland är redo att överväga att stänga gränserna är han bara en i raden av europeiska politiker som är inne på samma linje. Ungerns hårda linje för att försvara landets gränser är i en klass för sig – även om också den sviktade under helgen. Då släpptes omkring 15 000 flyktingar in från Kroatien genom Ungern och vidare till Österrike.

Också flyktingarnas främsta destinationer Tyskland och Österrike har beslutat att tillfälligt återinföra gränskontrollerna på vissa sträckningar.

EU-experten och Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen tror ändå inte att det här är början till slutet för Schengenavtalet om fri rörlighet.

– Det beror på hur långvariga de här undantagen blir, hur mycket de utmanar och rubbar den fria rörlighetens grundpelare. Men Schengenavtalet är så viktigt att det nog skulle krävas ganska mycket för att börja ta avstånd helt och hållet från det. Det skulle vara ett så stort steg bakåt i integrationsprocessen att jag inte ens i mina tankar vill gå så långt ännu.

Det var 2011 efter den arabiska våren som länder som Frankrike och Italien tryckte på för att få införa passkontroller vid gränserna och som man omförhandlade Schengenavtalet så att kontroller får återinföras under exceptionella omständigheter och för 30 dagar maximalt.

Helt för sent

Att EU inte har skött flyktingkrisen väl är redan ett väletablerat faktum, konstaterar Tiilikainen – men säger samtidigt att det också funnits en hel del annat på agendan under de senaste åren.

– Det som har dominerat sedan 2009 är den ekonomiska krisen och den har krävt akuta åtgärder, eftersom det som stått på spel har varit om inte hela unionens existens så åtminstone eurons. Flyktingarna har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet.

Stor press på toppmötet

Inrikesministrarna möts i dag och i morgon är det dags för toppmötet för EU:s stats- och regeringschefer. Teija Tiilikainen tror hoppfullt att trycket på att agera tillsammans börjar vara så stor att en lösning finns i sikte – fast vilken den är vågar hon inte sia om.

– Just nu finns det ingenting som skulle vara viktigare och förväntningarna är stora. Det är inte längre bara ett par tre länder som trycker på utan det finns flera länder som nu kräver åtgärder, som Finland och Kroatien som inte har varit så involverade tidigare.

Hon säger ändå att det är synd att läget alltid måste trappas upp innan EU klarar av att fatta de stora och svåra besluten.

– Det är synd att det alltid ska bli så, men när man måste så kommer man fram till kompromisserna för att det inte finns något val.

Det är de nyare medlemsländerna i öst som har varit de hårdaste motståndarna bland annat till de bindande kvoterna som EU-kommissionen har föreslagit för att dela på ansvaret för flyktingarna.

– Den största tudelningen går där. Men man måste få med dem i en kompromiss, flyktingkrisen är en stor fråga – men EU har också andra kriser på gång i fråga om säkerhetspolitik och ekonomi och jag hoppas att de interna skiljelinjerna inom EU inte skulle växa.

Försöken att hålla EU enat och inte visa splittring utåt tror Tiilikainen att är en av orsakerna till att EU inte har gått hårt ut mot Ungern trots att landet tårgasat och skjutit med vattenkanoner mot flyktingar som försökt ta sig över gränsen.

– Man försöker tona ner kritiken. Den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen sedan slutet av kalla kriget är på gång och man borde hålla EU enigt i den krisen. Det är säkert inte bara den ungerska regeringens vänliga förhållande till Ryssland som är orsaken till tystnaden, men det leder ändå till att man försöker hantera kritiken internt och inte låta den komma ut alltför mycket. Annars kunde det gynna dem som gärna skulle se ett splittrat EU.

Tiilikainen hoppas på en kompromiss, men tror inte att vissa länder för specialarrangemang. Solidariteten har alltid varit en viktig fråga inom EU.

– När det uppstår gemensamma problem delar man på bördan. Det har man visat vid den ekonomiska krisen och det skedde också under utvidgningsprocessen.