Folkkära motiv när Sverige byter sedlar och mynt
Glöm Gustav Vasa och Jenny Lind. Från och med torsdag är det Astrid Lindgren och Evert Taube som gäller på sedeln när du reser till Sverige.
Sverige förnyar sina sedlar och mynt. I morgon, den första oktober, införs nya 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar, och om ett år gäller samma sak för 100- och 500-kronorssedlarna. Mynten på 1 och 5 kronor byts då också ut.
Nytt är dessutom att en helt ny valör införs: en sedel på 200 kronor. Och efter en paus på fyrtiofem år börjar Riksbanken igen prägla 2-kronorsmynt.
– De möjliggör effektivare betalningar. Det behövs färre antal sedlar och mynt i cirkulation och de följer mer eurovalörerna, säger Susanna Grufman, chef på Riksbankens enhet för kontanthantering.
200 kronor motsvarar, beroende på växelkursen, ungefär 20 euro.
Växla in
För finländare som har svenska kronor hemma är det bäst att använda dem innan de blir ogiltiga, eller växla in dem till euro i tid.
De sedlar som ersätts av dem som kommer ut i oktober är ogiltiga efter den 30 juni 2016. Missar man det datumet kan man ändå skicka in sedlarna till Riksbanken i Sverige som löser in dem också senare. Riksbanken kan kräva att man har underlag på varifrån de kommer – för att undgå eventuell penningtvätt. Mynten löser man däremot inte in.
Säkerhet
Det är för att göra sedlarna säkrare som de byts ut. Mynten blir också mindre, lättare och nickelfria. Mer uppmärksamhet än säkerhetsdetaljerna har ändå motiven fått. Tyngdpunkten är på det folkliga snarare än kungligheter.
Den mest använda sedeln, 20 kronor, pryds till exempel av författaren Astrid Lindgren, och kompositören och trubaduren Evert Taube ses på 50-kronorssedeln.
Susanna Grufman berättar om kriterierna som Riksbanken ställde upp: Det ska handla om kulturpersonligheter som varit verksamma i närtid, gärna vara internationellt kända, representerar olika delar av landet, har en folklig förankring och så ska könsfördelningen vara jämställd.
Kontant fortfarande
Det är ingen liten operation att byta ut sedlar och mynt. Kostnaden är motsvarande 15 miljoner euro, men enligt Susanna Grufman blir det också intäkter.
– Mynten som vi får in säljer vi som metallråvara.
Men är det vettigt att satsa så stort på nya kontanter i dagens läge när kortbetalningar blir allt vanligare?
– Vi tycker det. Riksbankens uppgift är att förse landet med kontanter, säger Grufman.
Användningen av kontanter minskar, visst, och svenskarna betalar penningmässigt allt mindre inköp med kort. Men trots det är mängden kontanter enligt Grufman ändå ganska konstant, vid årsskiftet var den 83 miljarder kronor. Äldre kan välja att ge småpengar till barnbarnen och nyanlända har inte tillgång till kort, ger hon som förklaring.