Skrotpremien ligger på riksdagens bord
I regeringens förslag till tillägsbudget ingår fem miljoner euro för att slutföra försöket med skrotpremier. De ursprungliga tre miljonerna tog snabbt slut. Inom ett par veckor vet vi hur det blir med fortsättningen.
Skrotningspremien som togs i bruk i juli var så populär att anslaget på tre miljoner tog slut på knappt två månder. Nu behövs fem miljoner till ur den tilläggsbudget som presenterades förra veckan.
– Det var ett lyckat experiment så länge pengarna räckte. Nu är vi försiktigt hoppfulla när det gäller tilläggsbudgeten, säger Tero Kallio, vd för Bilbranschens informationscentral.
– Det finns ingen exakt tidtabell för den här typen av ärenden, men i vanliga fall brukar riksdagen hinna ta ställning till budgetförslagen inom två till fyra veckor, säger lagstiftningsrådet Kirsi Heikkilä på Trafikministeriet.
– I praktiken innebär det en pressad tidtabell för de bilägare som vill utnyttja kampanjen sedan en eventuell fortsättning blir möjlig, säger hon.
Handel med skrotbilar
Enligt bilbranschens försäljningsstatistik såldes det 11,5 procent fler bilar i augusti än under motsvarande tid i fjol.
Ett intressant sidofenomen är att många skrotbilar i sommar bytte ägare strax innan de pressades till balar. Den som tänkte investera i en ny bränslesnål bil har först kunnat köpa grannens vrak eller till och med fått hjälp av bilhandlaren med att hitta en skrotbar bil.
– Det är närmast ett moraliskt val för den som köper en billig skrothög och kvitterar ut 1 500 euro för skrotningen. Det är inte olagligt, och för både branschen, trafiken och miljön är det tryggare att de gamla vraken hamnar på en bilskrot än att de står i naturen eller till och med rör sig längs vägarna, säger Tero Kallio.
– Dessutom har kampanjen en sysselsättande inverkan på våra drygt 300 bilskrotar, säger han.
Kampanjen var tänkt att stimulera bilförsäljningen och styra den mot mindre utsläpp. Den blev så framgångsrik att de tre miljoner euro som reserverats tog slut redan i augusti. Den månaden nyregistrerades 8 402 bilar, vilket är nästan 12 procent fler än samma tid i fjol. Ser man på hela året är ökningen ändå bara 0,6 procent.
Mest på landsbygden
Det är framför allt på landsbygden som man utnyttjat skrotpremien. Trots att nybilsregistreringarna har ökat i Nyland är det inte enbart skrotpremien som lockat till bilbyte där. Drygt 40 procent av de nya bilarna registrerades i Nyland, men av skrotpremierna var det bara 30 procent som användes där.
Enligt Juha Kenraali, informationsdirektör på Trafi, utnyttjades det största antalet skrotpremier i Nyland, men i förhållande till antalet nyregistreringar är andelen lägre än i övriga landet. Det här beror inte minst på att bilparken i huvudstadsregionen som helhet är yngre än i övriga Finland.
Procentuellt har skrotningspremien utnyttjats mest i mellersta Finland, mellersta Österbotten och Lappland. Där är bilarnas medelålder drygt 14 år, medan snittåldern i Nyland är 11 år.
3 000 nya bilar
Skrotpremiekampanjen inleddes i början av juli och skulle fortgå till årets slut, eller tills de tre miljonerna hade betalats ut. Eftersom staten finansierade projektet med 1 000 euro per skrotad bil och backades upp av bilbranschen med 500 euro vet vi att 3 000 skrotade bilar ersatts med nya bränslesnåla fordon med under 120 grams koldioxidutsläpp per kilometer.
Antalet skrotningsintyg som skrivits ut under sommaren är ändå mer än dubbelt så högt. Långt ifrån alla hann utnyttja förmånen innan pengarna tog slut.
För staten är det ingen dålig affär på lång sikt, eftersom investeringen på 1 000 euro betalar sig själv i form av skatterna på de nya bilarna.
Enligt bilbranschen har försöket med skrotningspremie motiverat också sådana bilköpare som annars hade nöjt sig med en begagnad bil. Det här gäller i synnerhet yngre människor.
Skrotningsåldern för en bil i Finland är i snitt 20 år, vilket är ganska extremt i europeiska förhållanden. Det innebär att deras säkerhetsutrustning är gammalmodig och utsläpp och förbrukning onödigt höga.
Enligt bilbranschens centralförbund har de bilar som köpts med utnyttjande av skrotningspremien ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 104 gram per kilometer. Medelvärdet för de bilar som såldes under 2014 var 128 gram.