I en digital värld gäller ny logik
Yrken försvinner och nya kommer till. Digitaliseringen skakar om samhället rejält. – I det korta perspektivet kan det se oroväckande ut, men på lång sikt är det uppenbart att digitaliseringen skapar mer välfärd, säger Accenture-vd:n Frank Korsström.
Politikernas förväntningar på digitaliseringens produktivitetshöjande effekter är skyhöga. Digitalisering är ett av regeringens fem så kallade spetsprojekt och i regeringsprogrammet nämns ordet 16 gånger.
Digitalisering är ett vitt begrepp. Dess effekter har i flera år synts till exempel i musikbranschen, där största delen av musiken numera konsumeras i digital form. Det har gett upphov till helt nya affärsmodeller som Spotify. Inom den finländska företagsvärlden och offentliga sektorn är visionen i första hand att förenkla och försnabba processer, minimera mängden manuellt rutinarbete, och på så sätt spara pengar.
– Vi lever i spännande tider där allt förändras på alla nivåer, såväl i samhället och företagsvärden som i den enskilda individens vardag. Drivkraften är den snabba utvecklingen i teknologin, säger Frank Korsström, Finlands-vd på Accenture, som själva genomför flera digitaliseringsprojekt.
Det som enligt Korsström skiljer digitaliseringen från tidigare teknologirevolutioner är den snabbhet med vilken den slår igenom.
– Tidigare kom nya fenomen oftast krypande. Men i och med digitaliseringen är nya saker här helt plötsligt, bättre än tidigare och praktiskt taget gratis. Då är det svårt att inte hoppa på tåget.
Taxiverksamheten är en bransch som skakats om sedan Uber på kort tid tagit sin del av marknaden, utan att äga en enda bil. Detsamma gäller mediebranschen, där Facebook har ett marknadsvärde på 270 miljarder dollar, utan att ha eget innehåll. Inom inkvarteringsbranschen har Airbnb blivit en stor spelare, utan egna faciliteter.
– Det handlar om helt nya affärsmodeller som kommer mycket plötsligt. I den utvecklingen gäller det att själv vara med, eller så far någon annan i väg med affärerna.
Enligt Korsström har Finland potential att hålla sig i framkanten tack vare god infrastruktur och hög utbildningsnivå. Det gäller bara att vara tillräckligt snabb och innovativ. Accentures undersökning bland finländska chefer visar att många arbetsplatser fortfarande saknar en strategi för hur de ska möta digitaliseringen.
– När det gäller hur väl digitaliseringen utnyttjas har Finland gradvis börjat klättra uppåt i våra undersökningar, men andra länder står inte heller stilla, säger Korsström.
Jobb försvinner – nya kommer
Den här utvecklingen kommer att skaka om arbetsmarknaden ordentligt och en mängd traditionella yrken försvinner. Först i fara är manuellt rutinarbete. Inom den offentliga förvaltningen har till exempel Skatteverket hunnit långt vad gäller medborgarnas möjlighet att sköta sina ärenden via nätet. Visionen är att till exempel olika tillståndsprocesser hos myndigheterna i allt högre grad ska kunna skötas digitalt, vilket minskar personalbehovet och försnabbar handläggningen.
Men det är inte enbart enkla rutinjobb som försvinner. Mycket möjligt kommer också ganska avancerade jobb att förändras. Det tror Patrik Floréen, docent vid Helsingfors universitet.
– I dag jobbar många jurister med att teckna kontrakt av olika slag. Man kan tänka sig att en stor del av de här uppgifterna automatiseras så att det bara återstår att kolla små detaljer. Också läkarna kommer att ha digitala hjälpmedel för sin diagnostik. Att jobben förändras betyder inte nödvändigtvis att de blir enklare, men de blir annorlunda och kräver också de sin expertis, säger Floréen.
Företagens årsredovisningar och enklare journalistik, som till exempel bygger på sportresultat, har nämnts som exempel på verksamhet som kan skötas av robotar.
Svår övergångsperiod
De flesta är överens om att Finland har mycket att vinna på en ökad digitalisering. Risken är en övergångsperiod som blir svår.
– Tidigare tekniska revolutioner har inte heller gått smärtfritt. När fabriker grundades i slutet av 1800-talet hade arbetarna långa arbetsdagar och få rättigheter. Så småningom växte arbetarrörelsen fram och balanserade läget, säger Floréen.
Men, säger han, nya jobb kommer till i stället för de som försvinner, precis som skett under tidigare teknikrevolutioner.
– Går man i en medeltida stad kan man hitta gatunamn som Hattmakargatan, men någon Webmastergata finns inte. I dag jobbar en sekreterare inte med att skriva rent på maskin vad direktören skrivit för hand. Jobb försvinner eller förändras, och gamla yrkesbeteckningar faller bort. Men nya jobb kommer i stället, sådana som vi inte ens kan föreställa oss i dag. Historien upprepar sig, säger Floréen.
När det gäller den offentliga sektorn i Finland pekar Frank Korsström på att åldersstrukturen bland de anställda är sådan att en digitalisering och produktivitetsökning till stor del torde kunna ske utan att folk behöver sägas upp om man bara låter bli att nyanställa vid pensioneringar.
– Precis som i all annan förändring finns det vinnare och förlorare på mikronivå, trots att utvecklingen som helhet är bra. När ångkraften kom, eller elektriciteten, var man också orolig över jobben, men med facit på hand har de tekniska revolutionerna skapat välfärd. Jag tror inte att det är annorlunda nu. I det korta perspektivet kan det se oroväckande ut, men på lång sikt är det uppenbart att den här produktivitetsökningen skapar mer välfärd. Det krävs förstås att samhället erbjuder folk att omskola sig till jobb som är relevanta.
Ökade klyftor
Veikko Eranti, sociolog och forskare på Helsingfors universitet, säger att han i princip är anhängare av digitaliseringen, främst för att han inte ser några alternativ. Samtidigt pekar han på risker.
– Eftersom en digital verksamhet går att skala upp praktiskt taget i det oändliga, kommer skillnaden i produktivitet mellan digitala och icke-digitala jobb att vidgas, och därmed inkomstklyftorna.
Här kan man ta spelindustrin som exempel. Det är i princip möjligt att en enda person utvecklar ett spel som på bara några minuter säljs i miljontals exemplar. Även om själva spelutvecklandet kräver tid, så kan samma ”exemplar”, när det väl är färdigt, säljas ett oändligt antal gånger utan extra kostnad. Det här vore helt otänkbart med fysiska produkter. Och det här gör att till exempel den finländska spelutvecklaren Supercell i fjol kunde göra en vinst på 3,5 miljoner euro – per anställd!
– Utvecklingen leder till att inkomsterna i allt högre grad samlas hos dem som har högproduktiva jobb. Ju längre digitaliseringen framskrider desto mer vidgas klyftorna. En fråga som då bland annat uppstår är hur man ska beskatta den lilla grupp som tjänar verkligt mycket.
Kan man försvara skattenivåer på över 70 procent?
En annan fara är enligt Eranti den winner takes it all-situation som tenderar att uppstå i den digitala världen, där ett enda företag dominerar.
– Vilka konsekvenser får det om Amazon är vår enda bokhandel eller Uber det enda taxiföretaget? Det ger dem en enorm makt över vilka böcker vi ska läsa eller vem vi ska åka med – kort sagt över våra liv.