ANALYS: Energibranschens perfekta storm
Trots att digitaliseringen och realtidssamhället genomborrat många andra livsområden så lever vi kvar i den gamla dumma världen då det gäller elektricitet.
En perfekt storm kallas det när en rad väderfenomen som var för sig inte är dramatiska sammanfaller och förstärker varandra till ett katastrofalt oväder. Människan är lika kapabel som vädergudarna: vi minns finanskrisen 2007–2008 som hotade hela eurosamarbetet. Nu drabbas den traditionella elmarknaden. I framtiden kan konsumenten bli kung, men vägen dit verkar lång.
Nästa stora värdeskapare finns i möjligheten för konsumenterna att anpassa sin elanvändning. De framtida affärsmodellerna ligger i energieffektivisering och -hantering. Det röjer utrymme för uppstickare som Google, som är vana att jobba nära slutkunden, samla in, analysera och paketera information så att den skapar ett värde.Det går uselt för flera nordiska och europeiska elproducenter. Lågkonjunkturen, Europas klimatmål, statliga subventioner för förnybar energi samt amerikansk skiffergas och -olja ruskar om marknaden. Ingen täljer längre guld på elproduktion och -försäljning. Energibolagen måste återuppfinna sig själva.
Pengar vill ha roligt. Gräv fram din senaste elfaktura. Hur mycket klokare blir du egentligen? Flertalet kunder betalar ett fast elpris, ett snittpris. Det är fortfarande varken möjligt eller lönsamt att reagera på marknadssituationen vid en given tidpunkt, trots att Norden flera vintrar upplevt extrema pristoppar där elen kostat hela 2 000 euro per MWh – cirka 50 gånger mer än normalt.
Elpriserna speglar efterfrågan och utbud, kostnaden för att producera el vid ett givet tillfälle. Vi konsumerar för mycket då priset är högt och för lite när priset är lågt. Passiviteten står samhället dyrt. I synnerhet finländska elkunder tvingas stå för kalaset, eftersom landet lider av ett kroniskt produktionsunderskott och importberoende.
Realtid. Framtidens energibolag kopplar ihop elförbruknings- och prisdata på ett enkelt, kul och begripligt sätt, för att inspirera till ett aktivt konsumtionsbeteende. Hur ska då energieffektivisering och -medvetenhet ta ett steg ut i den digitala realtidsvärlden?
Den nordiska elmarknaden avreglerades 1998 och Finland blev ett av de första länderna i EU där kunden fick konkurrensutsätta sitt elavtal. Den nationella marknaden har utvecklats till nordisk nivå och integrerats med övriga Europa. De tyska, svenska och danska elnäten översvämmas av vind- och solenergi (här släpar Finland efter). Vind- och solkraft går inte att styra och produktionen är svår att förutse exakt. Marknaden blir allt mer väderstyrd och volatil. Därmed blir det potentiellt alltmer värdefullt att flytta sin konsumtion från konsumtions- och köldknäppar till timmar då det blåser eller skiner mycket.
Kunskap. I dag verkar perioder med sträng kyla dimensionerande för det nordiska elproduktionssystemet samt -näten, vilket är dyrt. Under kalla vinterdagar startar oljekondenskraftverk och gasturbiner som orsakar mängder av koldioxid. Eftersom de bara behövs ett fåtal timmar per år, eller ännu mer sällan, är de extremt kostsamma.
Ifall elkunderna och småindustrin mot kompensation kunde minska sin förbrukning under morgonen eller den tidiga kvällen skulle det skona samhällsekonomin, miljön och klimatet.
För att den nya digitala ordningen verkligen ska leda till en effektiv elförsörjning krävs ökad kunskap och högre kundengagemang. De flesta elkunder har redan fjärravlästa, så kallade smarta elmätare som klarar av timvis mätning. Potentialen utnyttjas inte närapå fullt ut.
Flexibilitet. Ett dynamiskt och klimatsmart elsystem, som dessutom löper mindre risk för större elavbrott, förutsätter att hundratusentals nordiska eluppvärmda villakunder ges en chans att delta direkt i elbörsens prisbildning och reagera på prissignaler. Därtill borde elnätsföretag tillämpa tariffer som belönar en flexibel energianvändning.
Det förutsätter att elbolagen hanterar massiva flöden av förbruksinformation och förfinar sin datainsamling och mätvärdeshantering. Elmarknaden behöver nya regelverk och nya ekonomiska incitament. Vem lyssnar väl inte till den egna plånboken?
Ifall Norden ska fortsätta gå i bräschen för spetskunnande inom energiservicefältet behöver vi framtidsorienterade politiker.
Torsten Fagerholm är chefredaktör vid Affärsmagasinet Forum och har bevakat energifinansfrågor i åtta år.