Besvikna greker är trötta på politikerna
Efter en snabbt hoptråcklad och oinspirerad valkampanj med ljumma debatter mellan partiledare går Grekland återigen till val. Det har bara gått åtta månader sedan vänsterpartiet Syriza vann en jordskredsseger, men i dag är många väljare djupt besvikna på dem.
ATEN Som salt i såret höll inte heller partiets ledare Alexis Tsipras sitt löfte från folkomröstningen i somras: att genom nya förhandlingarna nå en bättre uppgörelse med långivarna. I stället tvingades han skriva under ett nytt, hårdare åtgärdsavtal vilket i sin tur ledde till en splittring i hans eget parti. Han bestämde sig då för att avgå och nyval utlystes, det femte i ordningen på sex år.
Arkitekten Maria bodde tidigare i en villa med pool i en förort till Aten och kunde välja och vraka bland stora uppdrag. I dag har hennes arkitektkontor knappt några jobb alls. Efter det stora inkomstbortfallet har den över 55-åriga Maria och hennes man tvingats hyra ut villan för att klara den höga fastighetsskatten som plötsligt infördes. De bor nu i en liten trerummare i hennes barndomshem. Familjen har blivit skyddsnätet.
– Livet har tagit en vändning, men man får anpassa sig och bara hoppas att det ska bli bättre. Men det är inte främst på det personliga planet jag oroar mig. Det är landet Grekland som håller på att gå under och medelklassen riskerar att hamna under existensminimum, säger Maria, som i likhet med de andra intervjuade inte vill uppge sitt efternamn i medierna.
Hon säger att grekerna måste förändra djupt rotade vanor, men att det behövs ett Europavänligt parti för att klara det.
– Just nu behöver vi inte politiker utan ansvarsfulla tjänstemän som kan genomföra nödvändiga reformer utan en ideologisk agenda. Jag kommer att rösta på Potamipartiet eftersom de verkar ha styrkan att kunna genomföra detta och skapa en bättre framtid, säger Maria.
Kvinnor och unga osäkra
62-åriga Alexandra driver ett café i den bohemiska Atenstadsdelen Exarchia.
– Om jag hade möjlighet skulle jag stänga, men ingen vill köpa. Jag är bunden till händer och fötter. Trots att jag inte är nöjd med något av partierna anser jag att det är min plikt att rösta och det blir samma parti som i januari.
49-åriga Deby som också arbetar på caféet är dock inte säker på vad hon ska rösta på. Det är kvinnorna och de unga som är det osäkra kortet i valet, den grupp som inte bestämt sig. I opinionsmätningar har många i gruppen sagt att de överväger att lägga ner sina röster i protest. Mätningarna visar att vänsterpartiet Syriza och högerpartiet Nea Demokratia ligger mycket nära varandra.
– För min del är det kört. Jag har redan tvingats stänga min butik, jag är frånskild men tvingas leva kvar med min ex-man i vår lägenhet. Politikerna är alldeles för veka. Tsipras gjorde väl så gott han kunde, men han hade dåligt folk kring sig. Jag röstar för barnens framtid, att de inta alla ska tvingas att flytta utomlands och jag kommer definitivt inte rösta på samma parti som förra gången, säger Deby.
Fotboll framom politik
Vid ett av borden sitter tre desillusionerade unga män med varsin iskaffe.
Alla tre arbetar som mopedbud och levererar hämtmat i centrala Aten. Kostas är utbildad elektriker, Giorgios ingenjör och Yiannis kock, men ingen av dem har lyckats hitta jobb. De bor fortfarande hemma eftersom lönen på 700 euro och lite dricks inte räcker till eget boende. De känner en stor hopplöshet och oro inför framtiden. Att bilda familj är inte ens att tänka på.
– Vi snackar aldrig politik, vad ska det tjäna till? Men fotboll däremot! säger Yiannis.
Trots att de är besvikna på Syriza kommer de ändå att rösta på dem igen.
– Det finns ju inget annat val för oss, säger Kostas lakoniskt och tar ett bloss på cigaretten.