Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Svenskfinland
    • Världen
    • Ekonomi
    • Politik
    • Brott & Olyckor

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Foto: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto.
    Bild
    /

    "Karensdagen en felaktig konstruktion"

    Jenny Bäck
    Publicerad: 18.09.2015 06.25 • Uppdaterad: 18.09.2015 14.37

    Ämnesord

    • Arbete
    • Finland
    • Hälsa
    • Världen
    • Sverige

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    En karensdag och sänkt ersättning vid sjukfrånvaro drabbar yrkesgrupper mycket olika. – Det är högst troligt att sjukfrånvaron minskar, men karensdagen är inte bra då den till en viss del rycker undan mattan för idén om en allmän, obligatorisk och likformig sjukförsäkring, säger professor Per Johansson vid Uppsala universitet.

    Samtidigt som den svenska regeringen funderar på att slopa eller lägga om karensdagen för sjukfrånvaro vill den finska dito införa en. Karensdagen och en sänkt ersättning under de följande nio dagarna ska ge arbetsgivarna besparingar genom minskade kostnader och sänkt sjukfrånvaro, är det tänkt. Närmare bestämt två sjukdagar mindre i snitt per år och drygt 300 miljoner i den offentliga kassan. För den privata sektorn beräknas enhetskostnaderna sjunka med 1,3 procent.

    På Finansministeriet är finansrådet Tuulia Hakola-Uusitalo förtegen om vad beräkningarna bygger på, men lovar att ministeriet nästa vecka publicerar detaljerna bakom beräkningarna.

    – Det är en bedömning som bygger på statistik, forskning om hur beteenden förändras och vissa antaganden.

    Ger erfarenheterna i Sverige stöd för att det här är en fungerande modell?

    – Det kan jag inte ta ställning till, men vi är mycket medvetna om situationen i Sverige. I Finland görs ju åtgärderna för att förbättra kostnadskonkurrensen, i Sverige kan det ha funnits också andra motiv.

    I Sverige är frågan om orsak och verkan ändå osäker. Där minskade visserligen sjukfrånvaron då karensdagen infördes, men samtidigt ändrades ersättningssystemet på flera andra punkter. Dessutom sköt arbetslösheten i höjden vid ungefär samma tidpunkt.

    – Vilka effekterna skulle bli i Finland vet vi inte, säger Tuula Oksanen, temadirektör vid Arbetshälsoinstitutet.

    Kontroll spelar roll

    Under 1990-talet ändrades sjukersättningarna och vem som stod för vad så gott som varje år i Sverige, och nästan lika många förändringar har gjorts sedan dess.

    – I Sverige har olika förändringar i ersättningsnivåerna fått sjukfrånvaron att såga upp och ned. Helt klart är också att konjunkturerna och arbetslösheten inverkar – i osäkra tider minskar sjukfrånvaron, säger Oksanen.

    Enligt Svenskt Näringslivs statistik började sjukfrånvaron minska redan 1988, alltså flera år före karensdagen infördes, och ökade kraftigt igen från och med 1997. Lägst var sjukfrånvaron 2011. Nu ligger den på 3,5 procent av den totala arbetstiden och har ökat en aning de senaste åren. I Finland är motsvarande siffra 4,1 procent, enligt statistik som systerorganisationen Finlands Näringsliv samlat in av sina medlemsföretag.

    Kontroll och ersättningsnivåer påverkar bevisligen sjukfrånvaron, och man kan anta att en karensdag och sänkta ersättningar minskar på sjukfrånvaron i någon mån. Det säger professor Per Johansson vid institutionen för nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han tar ett exempel: Då man i Göteborg på prov slopade kravet på sjukintyg efter sjunde frånvarodagen och i stället krävde intyg först vid fjortonde dagen ökade frånvaron dramatiskt, utan att man för den skull kunde påvisa några hälsoeffekter på lång sikt.

    – Kontroll spelar roll, men hur stor effekten blir är svårt att säga.

    Jämlikhetsfråga

    Per Johanssons poäng är ändå en annan, och principiell.

    – Karensdagen är en felaktig konstruktion. Idén med sjukförsäkringen utgår ifrån att den är allmän, obligatorisk och likformig. Den gäller alla, och vi betalar inte i förhållande till hur mycket vi nyttjar den utan som en del av inkomsten. Men arbetet ser väldigt olika ut för olika individer. Som professor kan jag gå på jobb när jag vill, men jobbar man inom till exempel sjukvården eller barnomsorgen kan man inte gå på jobb förkyld och smitta ned andra.

    En karensdag påverkar rättvisan i försäkringen på fel sätt, anser Johansson.

    – Jag tror kanske inte att den påverkar hälsan på lång sikt, men det är definitivt en jämlikhetsfråga.

    Enligt Oksanen drabbas de som är ofta sjuka hårt av karensdagen.

    – Inom kommunsektorn vet man att de som har många frånvarodagar också har många sjukperioder. Här är de kvinnodominerade branscherna och vårdsektorn särskilt utsatta.

    Sjukfrånvaron speglar också de socioekonomiska skillnaderna i hälsa.

    – I kommunerna är det till exempel närvårdare, köksassistenter, skolgångsbiträden och lokalvårdare som har den högsta sjukfrånvaron, medan frånvaron bland högutbildade är betydligt lägre. Skillnaderna inom kommunsektorn kan vara till och med fyrfaldiga, säger Oksanen.

    Då den redan låga lönen sjunker inställer sig följande prob­lem.

    – De yrken där det redan nu är svårt att rekrytera folk blir ännu mindre attraktiva.

    Utvecklingschef Tuulia Rotko på THL:s avdelning för främjande av hälsa och välfärd tror att sänkta sjukersättningar kunde öka hälsoskillnaderna i samhället.

    – Med tanke på det är det under inga omständigheter en bra riktning att gå. Frågan är om det ens blir någon besparing för arbetsgivaren.

    Regeringens förslag är tills vidare kategoriskt och beaktar inte till exempel dem med kroniska sjukdomar.

    – Men då beredningen inleds kommer man säkert att gå igenom om det finns specialfall där man vill göra undantag från bestämmelserna, säger regeringsrådet Tarja Kröger vid Arbets- och näringsministeriet.

    Jenny Bäck
    Ta kontakt Flera artiklar av Jenny Bäck

    Nyhetspulsen

    3.2.2016 08.32 3.2.2016
    Här är HBL.fi 4.0
    » Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
    2.2.2016 22.07 2.2.2016
    Jurase Park marknadsför felaktigt
    » Dinosaurieparksprojektet använde gruppfinansieringsbolaget Invesdors namn i markandsföringssyfte – utan lov.
    2.2.2016 18.29 2.2.2016
    "Motbjudande skatteflykt"
    » Att sälja Fortums elnät var aldrig en god idé, säger statsminister Juha Sipilä (C).
    2.2.2016 21.55 2.2.2016
    Bensow fick äntligen ihop bokslutet
    » Skandalomsusad barnhemsstiftelse vill återupprätta sitt rykte.
    2.2.2016 20.56 2.2.2016
    Vill spela in "Star Wars" i rymden
    » Regissören Colin Trevorrow drömmer om att ta inspelningarna till yttre rymden.
    2.2.2016 17.20 2.2.2016
    Designens underbarn lämnar Finland
    » Fyra Aalto-studenter har tagit sig vidare till finalen i den erkända modetävlingen i Hyères.
    2.2.2016 19.45 2.2.2016
    Domkyrkan stängs för en vecka
    » Helsingfors domkyrka håller stängt i en vecka på grund av torkningen efter en vattenskada.
    2.2.2016 17.49 2.2.2016
    Misstänkt explosion i svensk skola
    » Svenska tidningar berättar om en kraftig explosion i en gymnasieskola i Karlstad. Inga spår av förödelse har dock rapporterats.
    2.2.2016 20.51 2.2.2016
    Läckor i Aarniofallet förvånar CKP
    » Informationsläckor från CKP och Helsingfors narkotikapolis var tisdagens var tisdagens ämne i målet kring Jari Aarnio.
    2.2.2016 21.19 2.2.2016
    SFP vill ge alla asylsökande id-kort
    » Asylsökande borde ges chansen att arbeta direkt efter ankomsten, anser Svenska folkpartiet.

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet