Sonja Hellman

Det visar en undersökning av niornas kunskaper i modersmålet som gjorts av Nationella centret för utbildningsvärdering. Det var första gången man samtidigt undersökte de digitala färdigheterna i modersmålsprov.

Elevernas kunskaper varierade allra mest och var svagast i uppgifter som hade tyngdpunkten på språkets form och betydelse. Det gällde att känna igen språkliga strukturer och uttryck och reflektera över vad de får för betydelse i olika kontexter.

Föga överraskande visade resultatet att det finns en grupp flickor som har mycket höga poäng när det gäller skrivfärdigheter. I den språkliga korrektheten och textens struktur syns de största skillnaderna mellan könen. Men det beror på vad de skriver. I provet fick eleverna skriva ett brev och en insändartext. I brevet var flickorna duktiga medan pojkarna hade samma poäng i insändar­texten digitalt och på papper. Här föll flickornas poäng digitalt.

– Då kan man fundera på om det är verktyget som motiverar, säger projektledare Chris Silverström.

It-användningen diskuterades mycket och det visar sig att lärarna är positivt inställda men efterlyser förbättringar.

– När vi frågar kring deras egna kunskaper av it finns det lärare som säger att mycket är svårt i tillämpningarna och de vill ha mer stöd. Det är förståeligt, tekniken går framåt snabbt och det gäller att hänga med. Lärarna har i enkäten önskat mer digitalt undervisningsmaterial som är anpassat för finlandssvenska elever, säger Silverström

Bakgrundsvariabler som korrelerade med gott skrivresultat, var förutom kön, föräldrarnas utbildning och elevens studieplaner. Men här syntes också inverkan av hur mycket man talar svenska hemma samt modersmålslärarens formella behörighet.

I språkkännedom, meningsbyggnad, satsstruktur eller ordval syns en skillnad att de som använder svenska mer med familjen har bättre resultat än de som ganska sällan använder svenska med sin familj.

En statistiskt säkerställd skillnad syntes om läraren hade formell behörighet.

– Det är första gången vi kunnat göra så att vi plockat ihop lärarens svar på en lång enkät med lärarens elevers resultat. I skrivandet hade eleverna i genomsnitt 8 procentenheter bättre resultat om läraren var formellt behörig för modersmålsundervisning, säger Silverström.

I utvärderingen som gjordes våren 2014 deltog 1 300 elever i provet som gjordes på papper och 310 elever i det digitala provet. Överlag var resultatet sämre i det digitala provet än i provet som gjordes på papper. Trenderna som man kan se i modersmålsmaterialet är likadana i motsvarande finska modersmålsprov.