Skyddshemmen tvungna att visa familjer på porten
Efterfrågan på skyddshemsplatser har skjutit i höjden sedan finansieringen lades om. Bara i år har skyddshemmen i Helsingfors och Vanda varit tvungna att avvisa närmare 300 familjer.
Varje gång Päivi kom hem tog hennes man ifrån henne telefonen, plånboken, busskortet. Han kunde riva henne i håret och kläderna och kasta saker på henne. Men han slog inte. "Tror du att jag är en sådan idiot att jag slår dig, så att det lämnar spår", sa han.
- 19. Så många skyddshem finns det i Finland. Hemmen erbjuder sammanlagt 114 familjeplatser.
- Enligt Istanbulkonventionen mot familjevåld är rekommendationen för Finlands del 500 platser.
- 11,3. Så många miljoner euro har regeringen budgeterat för skyddshemmen för nästa år, det vill säga samma summa som i år. Det räcker inte till att öka antalet platser.
- De flesta stannar 2–3 veckor vid skyddshemmet, men kan få långvarig eftervård i form av till exempel psykoterapi. Staten har tagit över finansieringen av själva vistelsen, men hur det blir med eftervården hänger nu på kommunerna.
– Det var det psykiska våldet som var det värsta, och att hans hotelser involverade barnet, säger Päivi, som egentligen heter något annat.
Mannen ville ha full kontroll över Päivi, men hade själv många andra kvinnor vid sidan om.
– En vecka före jag skulle föda vårt barn ringde en kvinna till mig och förklarade att hon var upp över öronen förälskad i honom. Jag kunde inte tänka för mycket på det då och tänkte att jag måste fokusera på barnet.
Därför bet Päivi ihop också sedan barnet var fött. Att bryta sig loss var svårt då mannen lovade guld och gröna skogar så fort det krisade till sig, alternativt hotade och kontrollerade. "Gå bara", sa han, "men barnet ser du aldrig mer".
Då kontrollen eskalerade gömde Päivi ett busskort i skon för att kunna fly vid behov. Hon kontaktade stadens krisjour, som sedan sökte upp henne då isoleringen blivit total.
– En av de saker som fick mig att reagera var att en vän som precis förlorat sin mamma sa att hon är mer ledsen över min situation än sin egen. Jag var inte längre samma människa.
Finland släpar efter
I jämförelse med sina olycksfränder är Päivi på sitt sätt ändå lyckligt lottad. Hon fick en plats på Vanda skyddshem och draghjälp upp ur det helvete som hennes liv hade blivit. Alla har inte samma tur. Sedan årsskiftet har Vanda skyddshem tvingats avvisa 130 familjer i brist på lediga platser, i Helsingfors är motsvarande siffra ungefär 150.
– Det finns två stora problem: alltför få platser och ett alltför glest nätverk av skyddshem. Skyddshemmen har beredskap att utvidga med fler platser, men de får inte finansiering, konstaterar Riitta Särkelä, generalsekreterare på Förbundet för mödra- och skyddshem.
Sedan årsskiftet är det staten som står för finansieringen av skyddshemmen. Att det inte längre krävs en betalningsförbindelse från kommunen har ökat såväl jämlikheten som efterfrågan, då en del kommuner hållit hårt i plånboken.
Men då staten inte ökar finansieringen finns inte kapacitet att möta efterfrågan. Budgeteringen för nästa år är i samma storleksklass som i år. Det räcker för 114 platser, när rekommendationen enligt Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet är 500. Enligt konventionen ska det finnas en plats på 10 000 invånare.
Överfullt
I Helsingfors sköt efterfrågan i höjden redan för ett par år sedan, i Vanda märks ökningen särskilt sedan årsskiftet.
– Det har förmodligen funnits ett dolt behov redan länge, som blivit synligt nu då finansieringen lagts om och klientavgiften slopats, säger Kristiina Väänänen, verksamhetsledare vid Vanda skyddshem, som ordnade ett info om läget i går.
Tidigare var bara en av fem familjer som sökte en plats vid Vanda skyddshem från en annan kommun, nu är de redan uppe i hälften. Då ett skyddshem har fullsatt hör man sig nämligen för hos de andra skyddshemmen. Men i huvudstadsregionen hjälper det föga då Vanda med sina sex platser och Helsingfors med tio plus tio redan har överfullt. I Esbo lade man ned skyddshemmet för ett par år sedan, och klienterna hänvisas numera till särskilda hyresbostäder.
– Vi lämnar inte någon vind för våg, utan söker olika lösningar. Hittar vi ingen skyddshemsplats kan vi hänvisa till kommunernas krisjour, som söker någon annan lösning, säger Väänänen.
Även om hela landets skyddshem i princip står öppna är det få som åker långa vägar, då arbetsplats, skola och dagis begränsar rörligheten.
Inte bara bostad
Vid Helsingfors skyddshem bedömer verksamhetsledaren Karola Grönlund att det skulle behövas ungefär 40 skyddshemsplatser i Helsingfors, alltså dubbelt så mycket som nu.
– Nästa år flyttar vi till andra lokaler och strävar efter att få plats för fler. Men om vi kan ta emot fler hänger på finansieringen. Budgeten för nästa år räcker ju inte för det verkliga behovet.
Möjligheten att som i Esbo erbjuda offren för familjevåld en bostad i stadens regi får tummen ned av Särkelä och de andra.
– Vid ett skyddshem ska det finnas yrkeskunnig personal dygnet runt, stöd och trygghet. Att bara förflyttas till en främmande plats ger ingen trygghet. Det är mycket svårt att komma loss ur en våldsam relation utan hjälp och stöd, säger Särkelä.
Päivi håller med.
– På sitt sätt saknar jag skyddshemmet, fast jag här har behandlat de svåraste sakerna i mitt liv. Jag fick ett enormt stöd, också av de andra som var i samma situation som jag. Utan skyddshemmet hade jag aldrig kommit loss ur helvetet. Nu har jag ett nytt liv.