Arbetsministern: Jag förstår upproret
Arbets- och justitieminister Jari Lindström manar till lugn på fredag, och säger att löntagarnas reaktion varit väntad. Hälsningen till näringslivet är att eftergifterna nu måste föda arbetstillfällen: "Om det här inte leder till fler jobb har pengarna gått i fel plånbok."
Arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) säger att han har en viss förståelse för löntagarnas reaktioner på regeringens beslut men manar alla parter till lugn på fredag.
– Jag hoppas att allt går lugnt och måttligt till. Det behövs inte provokationer från någon sida, säger Lindström som framhåller att det inte varit något lättvindigt beslut att "gå i låginkomsttagares plånböcker" men efterlyser istället konkreta motförslag.
Finlands Näringsliv EK oroar sig över hur fredagens arbetsstopp och demonstrationer påverkar Finlands rykte och leder till miljonkostnader.
– Det här är förstås EK:s motreaktion. Visst innebär det förluster, men alla reaktioner har varit väntade. Jag manar till att hålla huvudet kallt och vara måttlig i alla uttalanden, för övertramp kan leda till att läget knyter sig hårdare, säger Lindström och tillägger att han håller dörren öppen för konkreta motförslag från allmänheten, också från arbetsmarknads- parterna.
Lindström säger att den sänkta samfundsskatten och de nu planerade sänkta arbetskrafts- kostnaderna har som mål att skapa arbetstillfällen, och att regeringen kommer att hålla ett öga på siffrorna och "reagera om det behövs".
– Jag kan inte i det här läget säga med vilka medel regeringen kan reagera, men det är klart, att om vårt mål är att sänka tröskeln för sysselsättning och det inte sker måste regeringen sätta sig ner och fundera över om beslutet varit förgäves och gått till något annat än det var tänkt. Under förra regeringsperioden sänktes samfundsskatten och nu arbetsgivaravgifterna, då ska det också synas. Det går inte att tvinga företagen, men de här pengarna ska inte landa i fel plånbok, säger Lindström.
– EK och näringslivet har med pondus lovat att det ska föda jobb, och det ser jag som ett löfte, säger han.
Lindström säger att han fått motta mycket kritik från fältet och tog på måndagförmiddagen tillfälle i akt att svara på det under en pressträff på Sanfinländarnas partikansli.
– Folk undrar hur i fridens dagar partiet vänt kappan från det vi talat om på valfältet. Och det är sant, man måste vara ärlig om det. Men de senaste siffrorna över långtidsarbetslöshet talar sitt klara språk. Om man med näbbar och klor håller fast vid alla förmåner kan slutresultatet vara ännu fler förlorade arbetplatser. Finländarna har nog en krismedvetenhet.
– Klart jag fått reaktioner på fältet. Jag har fått höra om att jag nu låter mig väl njuta av ministerbilens baksäte. Men jag är inte längre huvudförtroendeman på en pappersfabrik utan medlem i statsrådet med det ansvar det innebär. En del frågar sig om besluten att ingripa i löntagarnas förmåner leder till tillväxt – till det vill jag säga att det bara är ett av verktygen. I dagens läge använder vi över fem miljarder till kostnaderna för arbetslöshet, varav bara tio procent går till aktiverande verksamhet. Hjälper det verkligen folk, och vår ekonomi? Mitt svar är nej, något måste göras på ett annat sätt och då svider det, säger Lindström.
Lindström säger att trycket kan bli hårdare på arbetsmarknaden då nästa avtalsrunda hägrar och en del av ändringarna redan är förutbestämda från regeringens sida.
– Det har bland annat Lyly signalerat, att det blir tryck bland annat på att kompensera via lönerna. Men det är bara så att alla branscher inte har råd med det. Om det här då går till förhandlingar branschvis får vi se. En viktig del av att få igång vår konkurrenskraft är måttliga löner, och de beslut regeringen tog är utmanande för att få till stånd de måttliga lönerna. Men alla delar är viktiga. Vi måste få in mer pengar i landet för att finansiera den offentliga sektorn. Att få vårdreformen genomförd är också en del av det.