Polisstyrelsen vidtar åtgärder mot hatretoriken
Internet har gjort det enklare än någonsin tidigare att sprida verbala kränkningar, osakligheter och hot inför en bred publik. Polisstyrelsen är bekymrad över det växande näthatet och planerar nya direktiv för att motarbeta de virtuella kränkningarna.
Det växande näthatet engagerar polisstyrelsen som under hösten tänker presentera nya åtgärder för att stävja hatretorik, kränkningar och hot på nätet.
– För den enskilda individen kan näthatet göra stor skada. Hatyttringar på nätet väcker starka känslor och det här är något som vi tänker ta tag i inom en snar framtid, säger polisinspektör Timo Kilpeläinen vid polisstyrelsen.
Under de senaste åren har en del nätpoliser låtit förstå att det skulle vara bättre att avkriminalisera ärekränkning eftersom fallen kräver mycket av polisens resurser. Men på polisstyrelsen är tongångarna något annorlunda:
– Jag är inte redo att signalera att det borde bli fritt fram att säga vad som helst på nätet. De poliser som i praktiken jobbar med de här frågorna kan visserligen ha en annan syn på saken. Men vid polisstyrelsen anser vi att det är viktigt att få till stånd gemensamma riktlinjer för alla poliser som jobbar med brottslighet på nätet.
Huvudorsaken bakom polisstyrelsens planer på att se över näthatet är kopplingen från ord till handling.
– Vi har sett en tråkig utveckling på den fronten under sommaren. Steget från hatretorik till våldshandlingar är kort. Det att en viss typ av brottslighet tar upp mycket av polisens resurser är ingen orsak att låta bli att göra något, säger Kilpeläinen.
Förra veckan skrev HBL om en ny mobiltelefonapplikation som finlandssvenska ungdomar använder till skvaller, mobbning och kränkningar på nätet. Då sade kommissarie Jarmo Heinonen vid Helsingforspolisen att tröskeln att inleda förundersökning mot personer som skriver osakligheter om andra i sociala medier är hög. Om Heinonen fick bestämma skulle man avkriminalisera ärekränkning eftersom det är så sällan som det i dag går att fälla folk för saken. Av samma åsikt är också riksåklagare Matti Nissinen som har sagt att ärekränkningarna tar för mycket av myndigheternas tid och resurser och att fallen därför borde klaras upp utanför rättssalen.