Gamla läror i nya östpolitiken
Finland låg så länge i samma ställning invid Sovjetunionen att när läget kom att vända sida ville eller vågade man inte göra det. Politices doktor Jukka Tarkka säger att Sovjetunionen tvingade Finland till neutralitet genom vsb-pakten men efter att grannen omvandlats till oberäkneliga Ryssland erbjöd sig Finland själv att begränsa sin handlingsfrihet.
– Det har skett en dramatisk förändring i säkerhetsmiljön men Finlands säkerhetspolitik har inte lyckats – och det känns som att man inte ens försökt – anpassa sig till det nya läget, säger Tarkka.
Tarkkas nya bok, Venäjänvieressä – Suomen turvallisuusilmasto 1990–2012 (ungefär Vid sidan av Ryssland – Finlands säkerhetsmiljö 1990–2012), är inte en Natobok men "sannolikt kommer den att stämplas som en bok som ivrar för Nato".
Tarkka anser att det är den finländska utrikespolitiska ledningens tvivelaktiga förtjänst att det tidigare möjliga och efter Ukrainakrisen allt mer behövliga Natomedlemskapet nu har blivit så gott som omöjligt. Han ser ändå en gnutta hopp och flexibilitet i hur president Sauli Niinistö agerar jämfört med sina företrädare.
Slutsatsen i boken är dyster:
– Finland har systematiskt avslagit möjligheterna att säkerställa yttre hjälp för sitt försvar samtidigt som de stela strukturerna i samhället och den svaga ekonomiska konkurrenskraften har försvagat möjligheterna att ens bibehålla försvarsförmågan.
Nej till folkomröstning om Nato
Tarkka ifrågasätter den allmänna uppfattningen att man inte kan ansöka om eller få Natomedlemskap under pågående kris. Han påpekar att militäralliansen är ansvarig för försvaret av sina medlemsländer i Baltikum.
– Det skulle vara oerhört svårt att förverkliga det om Finland eller Sverige är utanför Nato, säger Tarkka.
De finländska diskussionerna om Nato styrs mer av åsikter än sakargument. De ledande politikerna borde inte gömma sig bakom majoritetens åsikt utan också tillföra diskussionen sakargument som står mot den åsikten.
– Folkomröstning är det allra sista sättet att fatta beslut. Den stympar den komplicerade frågan till ett ja eller ett nej, säger Tarkka.
Han säger att alla viktiga säkerhetspolitiska beslut som fattats i Finland efter andra världskriget har varit sådana att majoriteten av folket inte understött dem.