Ny gasledning från Ryssland på ritbordet
Alla västliga sanktioner mot Ryssland till trots undertecknade den ryska gasjätten Gazprom förra veckan ett avtal med bland andra holländska Shell, tyska Eon och tyska Basf om att bygga en ny gasledning mellan Ryssland och Tyskland. Gasledningen står utanför all politik, försäkrar parterna.
Någon tidtabell för när nedläggningen av två nya, parallella gasledningar i Östersjön börjar finns ännu inte, inte heller är den exakta sträckningen fastslagen. Klart är ändå att projektet Nordstream 2 kommer att förverkligas av ett nytt bolag, New European Pipeline AG.
– Ägarna i det nya bolaget är inte riktigt desamma som i den gasledning Nordstream nu har, därför tyckte vi det var bäst med ett nytt företag, det blir bland annat enklare med finansieringen och mer transparent så, säger Irina Vasilijeva, kommunikationsansvarig på Nordstream.
Till exempel Shell är inte delägare i den första gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, men går nu in med en andel på tio procent i det nya ledningsbolaget.
Shells vd Ben van Beurden motiverar i ett pressmeddelande sitt företags intresse med att naturgasen kommer att vara en viktig del av energitillförseln i Europa länge ännu. En ny gasledning är viktig för att garantera att Europa får tillräckligt med gas i ett läge där den egna gasproduktionen minskar, säger han i pressmeddelandet.
Huvudägare i New European Pipe- line är liksom i Nordstream den rys- ka gasjätten Gazprom. Andelen i bägge bolagen är 51 procent. Gazprom kan när den nya ledningen är färdig leverera ytterligare 55 miljarder kubikmeter gas per år till Tyskland och vidare till Mellaneuropa. Det är en fördubbling av de nuvarande leveranserna
Eon, Shell, österrikiska OMV och Basf kommer äga 10 procent var i New European Pipeline, medan franska Engie är det nystartade bolagets minsta ägare med en aktiepost på motsvarande 9 procent.
Holländska Gasunie som är delägare i Nordstreams existerande ledning deltar inte i det nya projektet.
Lager i Finland
New European Pipeline drar nytta av de utredningar och studier som Nordstream gjorde inför sin första gasledning, som blev klar i slutet av 2012. En ny gasledning kräver ändå bland annat nya tillstånd, miljöutredningar och att de länder på vilkas territorium gasledningen dras hörs igen.
I det förberedande arbetet ingår också att planera den nya gasledningens exakta dragning.
– Vi kommer att följa samma procedurer och samarbeta på samma sätt med myndigheterna som vi gjorde i samband med Nordstreams första gasledning, försäkrar Vasilijeva.
För finländsk del kan det bli aktuellt med att lagra delar av rören för ledningen och att behandla dem i Kotka och Hangö. Konsortiet kring det nya bolaget håller för tillfället på att utvärdera vilken infrastruktur som behövs under byggnadstiden.
Det var aktuellt att bygga ytterligare en gasledning redan för ett par år sedan, men i det skedet ansågs projektet inte vara lönsamt. Det är först nu parterna återupptagit planeringen och räknar med att efterfrågan på gas ökar i hela Europa. Nordstream har bland annat lagt ner den projektorganisation som då den första ledningen byggdes fungerade i Finland.
Naturgasen står just nu för omkring en fjärdedel av energitillförseln till Europa. Gasens pris är knuten till priset på råolja, men det nuvarande låga oljepriset påverkar inte projektet.