Cecils baneman talar ut
Walter Palmer, storviltsjägaren som blivit ökänd världen över för att ha dödat lejonet Cecil, ska nu börja jobba igen efter att ha hållit sig undan i över en månad. Han hävdar att han aldrig skulle ha skjutit ihjäl lejonet i Zimbabwe om han känt till hur omtyckt det var.
- Om jag hade vetat att det här lejonet hade ett namn och var viktigt för landet eller för en studie så hade jag självklart inte tagit dess liv, säger Walter Palmer i en intervju med nyhetsbyrån AP och tidningen Minneapolis Star Tribune.
Det var i början av juli som Cecil lockades ut från en nationalpark för att jagas med pilbåge. Jakten gick dåligt, och lejonet ska ha vandrat omkring skadad i 40 timmar innan det fälldes. Uppgifter som Palmer menar är överdrivna. Lejonet spårades upp och sköts ihjäl dagen efter, säger han.
Palmer vill inte avslöja var han dragit sig undan, men säger att han planerar att återvända till sin tandläkarmottagning i Minneapolis på tisdagen. Utanför den har återkommande protester hållits efter att han namngavs i medier i slutet av juli.
Palmer säger sig vara "förkrossad" över att personalen på mottagningen och hans familj påverkats av reaktionerna.
Krav har rests på att Palmer ska utlämnas till Zimbabwe för att ställas inför rätta för tjuvjakt. Men amerikanska myndigheter har inte hört av sig angående någon brottsutredning, säger Palmers rådgivare, advokaten Joe Friedberg.
- Det var i början av juli som den 13-åriga lejonhannen, en favorit bland besökarna i nationalparken Hwange i Zimbabwe och studerad av forskare, lockades ut för att den amerikanska turisten Walter Palmer skulle kunna jaga med pilbåge. Jakten gick dåligt, och det ska ha tagit lång tid innan lejonet var fällt.
- Cecil ska ha lurats ut ur nationalparken med hjälp av åtel, ett bete av ett dött djur, som fästs vid tjuvjägarnas bil. Det är ett vanligt knep för att få vilda djur att lämna marker där det är olagligt att skjuta dem. Lejonhannen flåddes och halshöggs efter jakten.