Språkexperiment genomförs om ett år

Redan hösten 2016 vill regeringen genomföra sina språkexperiment i grundskolan. Det ena gäller tidigareläggning av språkundervisningen till första årskursen, det andra möjligheten att avstå från den obligatoriska svenskundervisningen och ersätta den med ett annat språk.

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) tar inte ställning till om frivilligheten i fråga om svenskundervisningen ska gälla kommunen eller eleven. Detaljerna klarnar senare. Undervisnings- och kulturministeriet undersöker nu om experimentet är grundlagsenligt och kommer också att utnyttja Justitieministeriets sakkunskap, säger ministern.

– Själv anser jag att vi inte kan genomföra ett sådant experiment som utesluter möjligheten att söka till olika utbildningar eller tjänster senare, säger Grahn-Laasonen.

Tio miljoner för språkexperiment

Tidigareläggning av språkundervisningen till första årskursen hoppas Grahn-Laasonen ska kunna utvidgas till att gälla hela landet efter experimentskedet.

– Språkundervisningen har ju redan tidigarelagts i vissa skolor. Jag tycker det är verkligen viktigt eftersom våra barn och unga lär sig nya språk väldigt snabbt och det skulle löna sig att ta vara på de här kritiska perioderna. I framtiden skulle vi kunna ha mer språkundervisning till och med i småbarnsfostran.

Språkexperimenten får 10 miljoner av de 120 miljoner euro regeringen satsar på att förnya grundskolan. Ny pedagogik, nya inlärningsmiljöer och digitalisering i grundskolan får 90 miljoner. Totalt lägger regeringen 300 miljoner euro på spetsprojekten kring utbildning, kultur och forskning. Samtidigt sparar regeringen 600 miljoner i anslagen till utbildning och forskning.

21 miljoner går till att garantera att alla skolelever får en timme motion om dagen.

– Det betyder att man kan röra på sig under timmarna eller erbjuda längre raster där eleverna får röra sig. Det kan också innebära klubbverksamhet under eftermiddagarna eller att idrottsföreningar involveras, säger Grahn-Laasonen.

Ny reform för yrkesskolor

Den reform av gymnasie- och yrkesinstitutsnätet som oppositionen med Centern och Sannfinländarna i spetsen fällde i slutet av förra valperioden har regeringen nu framför sig. Gymnasierna nämns visserligen inte i spetsprojektet, men yrkesskolnätet ska reformeras.
Regeringen vill också försnabba övergången till yrkeslivet genom att reformera inträdesförhören till högskolor och driver på ytterligare profilering av och arbetsfördelning mellan universitet och forskningsinstitut.