"Vi ska inte krocka med grundlagen"
Vårdreformen ska inte beredas så att den krockar med grundlagen, bedyrar omsorgsminister Juha Rehula. De första besluten ska ändå tas redan i oktober då antalet vårdområden, och varifrån pengarna till vårdområdena ska komma, slås fast.
Hur många vårdområden det ska bli råder olika syn på också inom regeringen. I Juha Sipiläs regeringsprogram kan de vara upp till nitton, men Samlingspartiets Lenita Toivakka har signalerat att fem stora vårdområden är lämpligt.
– Jag vill precisera mig – det jag vill är att en modell med fem stora vårdområden ska utredas, som ett alternativ till andra modeller, sade handels- och biståndsminister Toivakka då regeringen på torsdagen fortsatte presentera sina spjutspetsprojekt och vården stod i tur.
Omsorgs- och familjeminister Juha Rehula (C) och social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä tonar också ner skillnaderna.
– Vi kommer att ha olika åsikter inom regeringen, men ledstjärnan är att vi ska ha ett ändamålsenligt system för invånarna, säger Rehula.
Också Mäntylä säger att resultatet inte får kretsa kring de olika partiernas agenda utan ska tjäna sitt syfte.
Ministrarna utlovar konsekvensbedömningar, men tidtabellen och vilka frågor som ska ingå preciserades inte.
Ska det ingå en språkkonsekvensbedömning och i vilket skede i så fall?
– Senast då förslaget ges till riksdagen ska alla konsekvensbedömningar finnas med, säger Juha Rehula.
Den tidpunkten är oktober 2016.
– Före det kan ändå den parlamentariska uppföljningsgruppen ge sina synpunkter på bland annat det här, säger Rehula och hänvisar till att alla riksdagspartier kommer att vara med – men bara på ett hörn.
Skillnaden till den förra vårdreformen är att den parlamentariska gruppen då var kärnarbetsgrupp. Nu har den tilldelats ett slags uppföljnings- eller observationsroll.
– Den här gången ska vårdreformen göras så att den inte krockar med grundlagen, och i det ingår också språkfrågan, säger Rehula.
Tidtabellen är stram. Så här ska det gå framåt:
I oktober utlovar regeringen beslut om hur många vårdområden som ska överta ansvaret för vården och omsorgen. Då ska regeringen också välja finansieringsmodell.
I december i år följer beslut om hur alla datasystem inom vården ska styras för att åtgärda problem mellan det lapptäcke av olika system som råder inom socialvården och hälso- och sjukvården. Då ska det också vara klart vem som ansvarar för själva byggnaderna och infrastrukturen, och hur demokratin ska fungera i vårdområdena.
På våren går ett förslag på vårdreform på remissrunda, och om ett år ska lagändringarna nå riksdagen.
Överflyttningen av ansvaret för vården till de nya vårdområdena planeras ske 2019.
Kommunernas roll krymper
Regeringen kommer, precis som den tidigare regeringen, att gå igenom alla de åtaganden som nu ligger på kommunerna och gallra bort uppgifter för motsvarande en miljard.
Enligt kommunminister Anu Vehviläinen (C) har man samlat en del förslag från ministerierna och kommunerna.
Ännu är man långt från målet, säger hon ändå.
– Jag måste konstatera att det inte räcker med det vi fått in, utan vi funderar hur vi ska stärka greppet, säger hon.
På frågan om det innebär att fler delområden än vården ska flyttas från kommunerna till landskapsnivå säger hon att "det ännu inte är möjligt att veta vilken roll framtidens kommun har". Vehviläinen utlovar ändå ett parlamentariskt samarbete kring kommunernas roll och att det ska finnas underlag för debatt inför kommunalvalet.