"Skolmaten räcker inte till"
Bara hälften av skolbarnen upplever att de får tillräckligt med mat i skolan. En majoritet anser dessutom att de inte har tillräckligt med tid att äta maten.
Klart över hälften av skolbarnen, 62 procent, ger skolmaten väl godkänt – de anser att maten är god. Värre är det med mängden mat – bara 51 procent tycker att de får tillräckligt med mat i skolan. Det framgår av en undersökning som Fazer låtit göra, där 1 000 skolbarn från olika delar av landet deltog.
Ett annat problem är enligt eleverna att det inte finns tillräckligt med tid för att äta. Bara 41 procent upplever att de har tillräckligt med tid på sig.
– Köandet i skolmatsalen slukar lätt lejonparten av den tid som reserverats för ätandet. Långa köer gör lunchpausen orolig och otrivsam, säger vd Tuija Wikström på Evidens, som utfört undersökningen.
- Skolmatsundersökningen gjordes av företaget Evidens på uppdrag av Fazer.
- För undersökningen intervjuades 1 000 finländska skolelever i åldern 7–17, från hela landet.
- Fazer lagar skolmaten i 82 skolor på olika håll i landet.
På Utbildningsstyrelsen tar undervisningsrådet Marjaana Manninen de alarmerande budskapen med ro – hon tror inte att eleverna behöver gå hungriga från matsalen.
– Att eleverna upplever att det inte finns tillräckligt med mat kan bero på att de är fokuserade på den varma huvudrätten. Men måltiden ska inte bestå enbart av köttbullar, utan också potatisen, salladen och mjölken, ibland bröd och efterrätt, räknas till måltiden. Den ska vara en helhet som följer tallriksmodellen.
Måltiden handlar inte bara om mat
Att det kan finnas begränsningar på till exempel favoriterna köttbullar och fiskpinnar är alltså helt i sin ordning och betyder inte att man inte kan äta sig mätt, menar Manninen. Dessutom:
– Den nya läroplanen som träder i kraft nästa höst har klara bestämmelser om att lärarna och de andra vuxna i skolan har ett ansvar att handleda och fostra eleverna också vid skollunchen. I det ingår att vara en förebild, men också till exempel att informera om vad som finns och ska finnas på tallriken.
Hur ska en lärare hinna kolla att 25 elever faktiskt äter sina grönsaker?
– Läraren följer ju eleverna och lär känna dem. Då måltiden är en gemensam stund varje dag fungerar det nog, säger Manninen.
Det blir alltså inte mer mat till barnen?
– Visst ska vi ta elevernas upplevelse på allvar, men den här undersökningen föranleder inga särskilda åtgärder. Det finns redan regelbunden uppföljning av elevernas hälsa och matvanor i skolan, och den nya läroplanen är också ett steg i den här riktningen.
Klassiker i topp
I Tölö gymnasium brukar maten räcka till alla, men Maija Hoving på trean och Natalia Nummi på tvåan har nog varit med om att maten tagit slut i högstadiet.
– Och mina kompisar som går i en annan skola började ta med egen mat för att det hände så ofta att maten tog slut, säger Hoving.
Hoving, Nummi och Oliver Rosenberg som också går i trean ger skolmaten helhetsbetyg från "går att äta" till "ok". Jämfört med tidigare blir det plus får ett större urval grönsaker, det vegetariska alternativet och att det rätt ofta finns mjukt bröd.
– Jag tycker att det mesta går an, men gillar man inte maten kan man ju äta bröd till så man blir mätt, säger Nummi.
– Skollunchen räcker nog för mig, det är bara då jag slutar sent som jag hinner bli riktigt hungrig innan jag kommer hem, säger Rosenberg.
– Men det kunde vara lite mindre snabba kolhydrater och mer protein, till exempel grynost. Det är bra om man hålls mätt länge och inte blir alldeles trött efter maten, säger Hoving.
Favoriterna sojatortilla, kycklingsås och kalkon med mörkt ris följer inte topplistan för hela landet. Där är det klassikern makaronilåda med köttfärs som står sig i topp. Också köttbullar, lasagne, fiskpinnar och ugnskorv klarar sig bra i rankningen. Medan pojkarnas favoriträtt är köttbullar är flickornas fyllda tortillabröd.
De lägre klasserna i lågstadiet ger skolmaten det bästa betyget, medan högstadie- och gymnasieeleverna är mer kritiska. I snitt blir skolvitsordet 7,43.