"VR blev lat och fet"
VR:s monopolställning har förorsakat att bolaget drabbats av det så kallade "fat and lazy"-fenomenet, uppskattar konkurrensrådet Seppo Reimavuo vid Konkurrens- och konsumentverket. Lättjan och fetman brukar i affärsvärlden leda till höjda priser och försämrad servicenivå.
Enligt expertberäkningar skulle spårtrafiken dra nytta av en liberalisering i framtiden, trots att den ökade liberaliseringen inom busstrafiken har lett till att VR:s kundantal sjunkit.
– Efter upplösandet av monopolet har till exempel tågtrafiken i Tyskland och Sverige lyckats öka sina marknadsandelar bland andra trafikformer, säger Reimavuo.
Jorma Mäntynen, professor i trafik- och transportteknik, anser att varje bolag borde ha minst en konkurrent. Som exempel använder Mäntynen flygtrafiken.
– Under monopolet var priserna i skyarna och kunderna på marken.
VR:s monopolställning inom fjärrtågen för persontrafik fortsätter fram till år 2024. Inom godstrafiken har det funnits möjlighet för riksomfattande konkurrens sedan 2007 men konkurrensen har tills vidare varit jobbig och förblivit obetydlig.
Betydande intäktsföring till staten
Trots sin kritik ser Reimavuo VR:s situation som chockerande. En liten stund innan den statliga köptrafikens förmodliga nedgång, massiva samarbetsförhandlingar och möjliga minskningar på mängden avgångar, har bolaget intäktsfört hela sitt vinstinbringande resultat och 10 miljoner euro extra.
– Personligen är jag intresserad av att VR intäktsförde 100 miljoner euro till staten under sin förra redovisningsperiod. Nog skulle det räcka till för att upprätthålla servicenivån, säger Reimavuo.
Det faktum att VR är statsägt väcker frågan om hur skälig intäktsföringen är. För privata företag kan uppsägningar vara ett sätt att spara men för staten innebär arbetslöshet tilläggsutgifter. Mäntynen anser ändå att ett statligt bolag inte kan upprätthålla affärsverksamhet som inte står på en hållbar grund.
– Oberoende av ägarunderlag är logiken den samma.