Svensk minister: Finlands ekonomi mår bra av invandring

STOCKHOLM. Kristina Persson (S) är minister för strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete i den rödgröna svenska regeringen som suttit i snart ett år. I dag är hon på besök i Finland bland annat för att träffa sin kollega Anne Berner som ansvarar för de nordiska frågorna i den ännu färskare finländska regeringen.

Vi möter henne högst uppe i regeringsbyggnaden Rosenbad med vacker utsikt över Helgeandsholmen och Sveriges riksdag.

60 miljoner människor är på flykt i världen, fler än någonsin sedan andra världskriget. Kristina Persson anser, precis som statsminister Stefan Löfven, att EU-länderna borde ta ett solidariskt ansvar i frågan. Det gäller också Finland.

– Jag tycker att hela Europa ska hjälpas åt. Det här är en typisk roll där Europa ska samarbeta. Finland ska naturligtvis som alla andra EU-länder vara med och hjälpa till. I dag är det en väldigt sned fördelning, det är väldigt många som kommer till Sverige och Tyskland i förhållande till befolkningsmängden.

Investering

Med en jämnare fördelning skulle det kanske till och med gå så att Sverige fick för få invandrare, menar Kristina Persson.
 

                                                                                  Foto: Gustav Mårtensson

Då talar vi om ett land som enligt Migrationsverkets prognos tar emot 80 000 asylsökande flyktingar i år, att jämföra med att Finlands regering precis har uppdaterat sin uppskattning till 15 000, från fjolårets 3 000 asylsökande. Persson förklarar hur hon tänker.

Hon menar att flyktingmottagandet är en humanitär insats, men ser samtidigt att invandringen gör gott för ekonomin. Det gäller i både Sverige och Finland med sin åldrande befolkning.

– Ska vi klara försörjningskvoten måste vi ha invandring. Annars måste vi höja skatterna mycket mer. Det trodde vi länge att vi skulle behöva göra tidigare. Men tack vare invandring kan vi vänta och inte höja lika mycket för att försörja alla dem som inte jobbar.

Därför ser Persson invandringen som en investering i framtiden och tycker Finland också borde göra det.

Här behöver tilläggas att regeringen visst planerar att höja skatterna, och det ganska så rejält i det budgetförslag som ska presenteras i september. Men på sikt är trycket enligt henne mindre än tidigare befarat.

– Den finska ekonomin kommer att må bra av att ta emot fler. Finland är ett välorganiserat och, i förhållande till många andra länder, ett rikt land. Ni kommer att klara av det.

Hon medger att det finns att göra vad gäller integrationsarbetet i Sverige och föreslår att Finland tar lärdom av de misstagen. Speciellt bland dem som kommer från Syrien är utbildningsgraden hög och många är utbildade för yrken som det råder arbetskraftsbrist på i Sverige. Men valideringen borde gå snabbare, de här människorna borde få börja jobba fortare. Språkundervisningen kunde också påbörjas genast, redan innan beslut om uppehållstillstånd har beviljats.

Förebild

Kristina Persson har inget eget departement i regeringen och är enligt en undersökning gjord för nyhetsbyrån TT den mest osynliga ministern av alla. Brist på erfarenhet har hon ändå inte. Hon är född 1945, har varit riksdagsledamot, Europaparlamentariker, landshövding och vice riksbankschef.

I de nordiska länderna, och stora delar av Europa, växer de högerpopulistiska partierna. En opinionsmätning som publicerades tidigare i veckan ger till exempel Sverigedemokraterna ett stöd på 19 procent.

Den tendensen är mycket oroande, anser Persson. Hon stiger upp och ritar ett schema över den svenska partikartan. Det farliga är, enligt henne, att partierna på axeln vänster-höger börjar solidarisera sig med Sverigedemokraterna, som på hennes karta bland annat står för de nationalistiska, för att motverka deras framgångar.

Däremot kan hon tänka sig mer samarbete med partierna i den borgerliga alliansen, trots att blockgränserna är strikta i Sverige. Enligt henne är en överenskommelse med de borgerliga om migration exempelvis en bra idé.

För hon kan förstå att många svenskar känner en frustration över att de etablerade partierna "inte har levererat tillräckligt väl". Det skyller hon bland annat på de borgerligas åtta år vid makten och skattesänkningarna.

– Nu försöker vi reparera det här, men det tar lite tid innan man faktiskt gör resultat som människorna märker.