Kommuner njuggt inställda till flyktingar trots inkvarteringskris
Alla flyktingförläggningar i hela landet är proppfulla, i Helsingfors nåddes taket i juli och nu bor flyktingar på vandrarhem och privat hemma hos folk. Det anländer omkring 600 nya flyktingar till Finland per vecka.
Vid Migrationsverket pågår ett febrilt arbete med att hitta nya lokaler för att lösa krisen. Men de nyländska kommunerna verkar inte vara beredda att ta emot folk, visar HBL:s kartläggning. Man hänvisar till brist på bostäder eller att kommunen redan tar emot en mängd flyktingar. Kommuner dit många som beviljats asyl flyttar in vill hålla antalet kvotflyktingar lågt. Grankulla tog för en vecka sedan emot nio kvotflyktingar från Kongo. På grund av bostadsbrist är det få andra flyktingar som bor i staden.
Läs också: Flyktingförläggningar fulla i hela landet
Helsingfors
De som beviljas asyl och väljer att stanna i Helsingfors skaffar bostad själva.
– En del får hjälp med att hyra på privata marknaden, säger Sari Karisto chef för invandrarservice i Helsingfors. I Helsingfors är integrationsservicen enligt Karisto öppen också för dem som beviljats asyl. I många kommuner ges servicen endast åt kvotflyktingar. Eftersom många väljer att bo i Helsingfors är andelen kvotflyktingar inte så stor.
Staden har ett öppet avtal med staten om att i år ta emot enstaka kvotflyktingar. Ifjol tog staden 48.
Esbo
Enheten som tar emot asylsökande ensamma barn i Esbo är överfull.
– Vi har utvidgat verksamheten. Vårt avtal med Migrationsverket gäller 21 platser och 21 nödplatser. Just nu har vi en beläggning på mer än 90 ungdomar, säger chefen för invandrarfrågor i Esbo, Teemu Haapalehto.
Staden tog emot cirka 400 kvotflyktingar och flyktingar som beviljats asyl i fjol. I år kommer 20 kvotflyktingar från Sudan och staden tar ytterligare tio. Hittills i år har staden tagit emot 300 personer som beviljats asyl på humanitära grunder.
Enligt Haapalehto är det ett problem att det lagstadgade systemet för kommunplaceringar inte fungerar. Istället flyttar de som fått asyl självständigt till kommunerna.
– Då folk flyttar självständigt till huvudstadsregionen där det är brist på bostäder syns det i statistiken hur invandrarnas bostadslöshet utvecklas. Bostadssituationen är svår, säger Haapalehto.
Vanda
I Vanda finns ingen flyktingförläggning och staden tog emot 20 kvotflyktingar i fjol.
– Vi har tagit emot ganska få kvotflyktingar i Vanda och det beror på att folk som fått asyl flyttar hit från andra kommuner. Vi har en ganska stor kundkrets, bostadskön är lång, säger Sanna Kohvakka, ledande socialarbetare i Vanda.
Direktören för familjeservice i Vanda, Maritta Pesonen, kan inte uttala sig om ifall staden har beredskap att starta en flyktingförläggning.
– Den saken kan jag svara på senare i höst. Ifall det blir aktuellt måste saken först diskuteras internt, säger Pesonen.
Grankulla
Grankulla tog senaste vecka emot nio kvotflyktingar från Kongo. Kvoten är tio i Grankulla.
– Visst flyttar människor hit som fått asyl men de flyttar också bort. Situationen är ungefär plus minus noll, säger socialtjänstchef Jaana Myrberg i Grankulla.
Enligt Myrberg är det svårt att hitta bostäder i Grankulla. Stora flyktingfamiljer ryms inte i de små bostäder som staden tillhandahåller. Situationen på den fria marknaden har inte utretts.
– Problemet är att bostäder inte finns. Därför tar vi emot så få. Naturligtvis vill vi vara med i talkot där man placerar 15 000 men vi måste fundera på vilka lösningar som är hållbara, säger Myrberg.
Kyrkslätt
Kyrkslätt ingick i fjol ett avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland om att vartannat år ta emot 15 flyktingar, med start i år. Den första gruppen har anlänt.
När det gäller kommunens möjligheter att erbjuda hem åt personer som fått uppehållstillstånd säger socialarbetaren Kirsi Vuori-Tuompo att det är NTM-centralen som ansvarar för var personerna placeras. Avtal ingås med kommunerna och för Kyrkslätts del är det nämnda 15 personer som nu gäller.
Samtidigt händer det att flyktingarna inte vill eller orkar vänta på att bli hänvisade till de kommunala platserna.
– Hittar de en lägenhet kan de flytta, precis som vem som helst.
Kommunens förvaltningsdirektör Christoffer Masar konstaterar att det i Kyrkslätt säkert fysiskt kunde öppnas en ny mottagning, men att frågan är känslig.
– Ifall det blir aktuellt med en mer bestående lösning, så blir det förstås en politisk fråga.
Sjundeå
Sjundeå har inte beslutat ta emot flyktingar i år. En motion om mottagning av flyktingar förbereds just nu för fullmäktige.
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa säger att kommunen för närvarande inte har lediga bostäder. Samtidigt berättar han att Migrationsverket varit i kontakt när det gäller den tidigare asylmottagningen på Harjulinna.
Petri Kaukiainen, verksamhetsledare för Röda korsets distrikt för Helsingfors och Nyland som senast drev mottagningen, bekräftar att Harjulinna nämnts som en del i samtalen med myndigheterna.
– Diskussionerna har gällt hela det västnyländska området.
– Vi har en beredskap och vi är färdiga att hjälpa till.
Kaukiainen poängterar att kommunen måste ge grönt ljus innan en permanent mottagning kan öppna. Givet är förstås också att fastighetsägaren är med på noterna, säger han.
Ingå
Ingå undersöker just nu tillsammans med Migrationsverket vilka möjligheter det kunde finnas att öppna Ingahemmet och Solbergs skola som mottagning för asylsökande. Båda fastigheterna står tomma.
Kommundirektör Jarl Boström säger att frågan är i ett mycket tidigt skede, men samtidigt ser han det som naturligt att alla nu tittar på vilka möjligheter det finns att hjälpa.
Ingå har inget beslut om att ta emot flyktingar i år, och samtidigt har kommunen ytterst få lediga bostäder, säger Boström.
Raseborg
– Givetvis, svarar stadsdirektör Mårten Johansson på frågan om Raseborg kan erbjuda bostad åt personer som fått asyl.
Enligt honom står ett tiotal lägenheter tomma.
Raseborg tog emot flyktingar i fjol och har inte beslutat ta emot fler i år. Johansson utesluter inte möjligheten att öppna en asylmottagning i staden, men säger att frågan kräver en rejälare inventering av utrymmena och en diskussion om vilka krav som ställs på dem.
Hangö
Hangö har inte förberett sig på att ta emot flyktingar i år. 2013 beslöt staden ta emot 30–40 kvotflyktingar vart femte år. Staden tog senast emot en grupp år 2012 och siktar nu in sig på att ta emot fler flyktingar år 2017.
Elisabeth Kajander som är grundtrygghetsdirektör säger att Hangö i princip kunde ta emot personer som fått asyl – det finns lediga lokaler i staden – men att det är en sak som både måste förberedas väl och som kräver resurser.
Samma gäller en asylmottagning, säger hon. Plats för en sådan kunde säkert hittas, men basservicen måste vara i skick innan den kan öppnas.
– Så här kan jag svara ur grundtrygghetens synvinkel. Det är sedan på andra nivåer som besluten fattas.
Sibbo
Sibbo har beslut om att ta emot 23-25 kvotflyktingar vart tredje år. Den första gruppen med drygt 20 flyktingar från Iran anlände förra året.
– Men i och med att situationen har förändrats har vi diskuterat om vi skulle ta emot följande grupp redan nästa år. Med tanke på strukturer och arbetssätt som vi har jobbat fram är det kanske bättre att ta emot flyktingar vartannat år, säger Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör.
Bristen på kommunala hyresbostäder är ett problem i Sibbo, och de iranska flyktingarna flyttade in i bostäder på den privata marknaden.
Närings-, trafik och miljöcentralen (NTM-centralen) frågade Sibbo i fjol om kommunen har tomma utrymmen som skulle vara lämpliga för en flyktingförläggning.
– Det har vi inte. Tidigare hade kommunen en flyktingförläggning i det gamla sjukhusområdet, men nu är det ombyggt till ett bostadsområde. Så för vår del blir det kanske närmast aktuellt att besluta om vi snabbare ska ta emot flyktingar, som flyttar in i vanliga bostäder.
Borgå
Borgå tar emot omkring 30 kvotflyktingar årligen. Sedan starten 1988 har det blivit omkring 700-800 flyktingar, säger Sirkka Valta, chef för invandrartjänster. I höst kommer en grupp sudanesiska flyktingar. Principen är att staden tar emot flyktingar från samma områden tills det finns en grupp på mellan 50-100 personer, för att kunna erbjuda nykomlingarna en bekant gemenskap. Nästa år kommer Borgå antagligen ta emot syriska kvotflyktingar.
– Vi har inga beslut om att ta emot fler kvotflyktingar än normalt på grund av den aktuella krisen.
NTM-centralen har inte frågat Borgå om en flyktingförläggning för asylsökande kan placeras i staden. Om en sådan förfrågan kommer krävs det ett politiskt beslut innan planeringen av en förläggning inleds.
– Det är en process som tar minst sex månader. Borgå kommer knappast själv vara aktiv med att föreslå att en flyktingförläggning placeras här.
För närvarande har endast enstaka personer valt att flytta till Borgå från flyktingförläggningar, men Sirkka Valta räknar med att de snart blir fler.
– Om det börjar komma människor direkt till kommunen från olika förläggningar, så måste de själv ordna bostad. Oftast på den privata hyresmarknaden, med hjälp av flyktingsanläggningens personal eller någon bekant som bor på orten.
Lovisa
En motion om att Lovisa stad borde ta emot kvotflyktingar röstades ned i stadsfullmäktige förra sommaren. Man beslöt i alla fall att frågan utvärderas på nytt i början av nästa år. Förslaget var att Lovisa och Lappträsk tillsammans skulle ta emot mellan 15 och 20 kvotflyktingar.
– Jag vet inte hur det politiska klimatet i Lovisa är just nu. Men eftersom vi redan har utrett möjligheterna att ta emot kvotflyktingar tror jag att Lovisa ganska snabbt skulle komma i gång, om ett beslut skulle fattas. För tillfället är bostadsläget bättre än förra året, så bostäder skulle vi säkert hitta, säger grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, men hon tror inte att fullmäktiges negativa beslut kommer att omprövas med en snabbare tidtabell än planerat.
Möjligheten att placera en flyktingförläggning i Lovisa har man inte alls tagit diskuterat.
– Statsmakten har sina krav på förläggningen. Kuggomskolan skulle kunna vara en möjlighet, men det är svårt att säga något när vi inte över huvud taget har utrett frågan. Personligen tror jag att det inte skulle medföra problem för Lovisa att ta emot flyktingar.
Lappträsk
Om Lappträsk tar emot flyktingar kommer det att ske i samarbete med Lovisa stad. Just nu gör bostadsbristen att kommunen saknar möjlighet att ta emot flyktingar. Frågan att placera en flyktingförläggning är inte heller aktuell, säger kommundirektör Tiina Heikka.
– Vi kommer inte att ompröva vårt beslut att inte ta emot kvotflyktingar redan i år, utan håller fast vid tidtabellen att vi funderar igen i början av 2016. Men flyktingkrisen är en utmaning för hela landet och Lappträsk ska i mån av möjlighet vara med och dela på ansvaret för asylsökande och kvotflyktingar.