"Öppna asylbranschen för privata bolag"
Det behövs två nya flyktingmottagningar per vecka för att ge tak över huvudet åt de asylsökande som anländer till Finland. Hittills har kommunerna och Röda Korset klarat av att inkvartera de människor som anländer, men nu anser företagen att marknaden borde öppnas också för dem.
I Sverige går företag som tillhandahåller tillfälliga boenden åt asylsökande mot ett rekordår eftersom svenska Migrationsverket inte på egen hand lyckats hitta tak över huvudet åt alla nyanlända. Flera hundra företag slåss om de miljoner som de svenska myndigheterna har reserverat för ändamålet. Störst på marknaden är entreprenören Bert Karlssons bolag Jokarjo medan multinationella Attendo kommer på andra plats.
I Finland har verksamheten hittills varit koncentrerad till ett par aktörer. Migrationsverket ber om tillstånd av Inrikesministeriet som i sin tur ger Migrationsverket lov att starta en ny flyktingförläggning med en kommun eller med Röda Korset.
På de flyktingförläggningar som verkar i dag i Finland ryms kring 5 000 människor. Myndigheterna uppskattar att 15 000 personer ska ha sökt asyl innan året är slut.
– Det ska medges att trycket är stort just nu. Förra veckan anlände 600 asylsökande vilket motsvarar två nya flyktingförläggningar. Problemet är inte att hitta lämpliga utrymmen. Utmaningen är att rekrytera personal på kort varsel, säger Visa Knape, överinspektör på Migrationsverket.
Vd: Släpp marknaden fri
Från privat håll tycker man att det nu är dags att också i Finland öppna upp asylbranschen för konkurrens:
– Utan vidare borde marknaden släppas fri. Om fler aktörer ges möjlighet att ge sig in på marknaden skulle det gå att producera tjänsterna effektivare än i dag, säger Tuomas Mänttäri, vd för Socialbranschens arbetsgivarförbund.
Mänttäri drar paralleller till äldreomsorgen där det offentliga också genom upphandlingar köper tjänster av privata aktörer.
– Våra medlemsorganisationer och -företag känner väl till vilka fastigheter som finns tillgängliga och har kapacitet att snabbt rekrytera personal, säger Mänttäri.
Redan nu finns det bolag i branschen som vädrar morgonluft. Vårdkoncernen Pihlajalinnas vd Mikko Wiren berättar att företaget förra veckan blev kontaktat av en av de kommuner som köper sina social- och hälsovårdstjänster via Pihlajalinna. Kommunen undrade om bolaget var intresserat att öppna en flyktingförläggning för deras räkning.
– Flera av våra kunder är kommuner som köper alla sina vårdtjänster via oss. Därför ser vi det som helt naturligt att utvidga verksamheten att också gälla flyktingförläggningar. På många orter sköter vi redan i dag dagverksamhet, rehabilitering och ordnar olika aktiviteter inom kultur och idrott.
Wiren säger att monopol höjer kostnaderna och menar att kvaliteten höjs om privatsektorn också får vara med.
– Med ett fastslaget enhetspris kunde de aktörer som vill erbjuda flyktingmottagningstjänster tävla om vem som kan erbjuda bäst kvalitet, säger Wiren.
Ministeriet: Fördel med färre aktörer
Jorma Vuorio, överdirektör på Inrikesministeriets migrationsavdelning ser annorlunda på saken.
– Det har fungerat bra att koncentrera asylboendena till några få aktörer. Det här har varit ett sätt att garantera en viss kvalitet på servicen utan att det har blivit för dyrt. Det är lättare att leda verksamheten när färre är involverade, säger Vuorio.
Att Sverige har valt en annan väg och konkurrensutsätter asyltjänsterna beror enligt honom på att de mängder människor som anländer till Sverige är mångfalt fler än hos oss.
Inte heller på Migrationsverket verkar man begeistrad vid tanken att låta marknadskrafterna härska och man har bara gott att säga om samarbetet med Röda Korset och kommunerna.
Har ni övervägt att öppna marknaden så att också företag kunde driva asylmottagningar?
– På ett officiellt plan finns inga sådana planer ännu, men just nu är det väldigt många människor som anländer till Finland. Det är möjligt att vi i något skede når en gräns för vad Röda Korset klarar av, men ännu har det inte varit aktuellt med sådana åtgärder, säger Visa Knape.