"Helt fel att skära i utbildning och innovation"
Att påverka löner och arbetstid är ett sätt att få ner kostnader för företag, men det är inte den långsiktiga lösning som behövs för produktiviteten. Det säger Mika Maliranta på Etla.
Att på kort sikt få ner kostnaderna för arbetskraft är en sak, men att förbättra produktiviteten är en annan, säger Mika Maliranta, forskningschef på Etla, som reder ut begreppen kring konkurrenskraften i artikeln nedan, samma dag som arbetsmarknadsparternas försök att nå samförstånd om det så kallade samhällsfördraget krackelerar.
Maliranta understryker att försöken att påverka Finlands kostnadskonkurrens är en injektion som är viktig för det akuta läget, men kritiserar också regeringens hantering av de faktorer som skulle påverka produktiviteten på längre sikt.
– Om det man nu gör är att enbart erbjuda aspirin, men samtidigt skär ner i universiteten, undervisningen och Tekes, så är det väldigt kortsiktigt.
Maliranta anser ändå att aspirinet behövs, även om han inte tar ställning till metoderna, till exempel måttliga löneuppgörelser eller ändringar i arbetstiden.
Att få ner lönekostnaderna är dessutom ett tillfälligt behov för att få upp farten, påminner han, och jämför med devalveringen på 1990-talet.
– När tillväxten sedan ökar stiger också lönerna. Till en hållbar tillväxt hör att lönerna ska följa utvecklingen.
– På längre sikt spelar lönenivån sedan en mindre roll, då produktiviteten blivit större, säger Maliranta men understryker att det förutsätter beslut som påverkar produktiviteten på längre sikt.
Vad är det riktigt vi ombeds göra när vi ska skutta framåt i vår konkurrenskraft, och vad är produktivitet? Mika Maliranta på Etla svarar.
1. Konkurrenskraft och produktivitet blandas hela tiden ihop. Vad är det Finland behöver titta på?
– Det är bra att reda ut begreppen, säger Maliranta, forskningschef på näringslivets forskningscentral Etla.
Han misstänker att många har svårt att skilja mellan till exempel produktivitet, det vill säga effektivitet, och lönsamhet.
– Lönsamheten består av flera delar, inte bara effektivitet. För Finland är det viktigt var ett företag väljer att starta verksamhet – i Finland eller något konkurrerande land. Då handlar det om vilken utdelning företaget får för de pengar det lägger in. Där inverkar priset på att få arbetet gjort, effektiviteten och sedan priset på slutprodukten.
– Det sistnämnda avgörs på marknaden och det kan inte samhället påverka, men ofta handlar prisskillnader om kvalitetsskillnader. Om man får ett bättre pris på slutprodukten genom att höja kvaliteten utan att kostnaderna höjs lika mycket, så har man också höjt produktiviteten och utdelningen av det man satsat.
2. Vad kan då politiken eller arbetsmarknaden påverka?
Produktiviteten kan höjas på flera sätt, där samhället bara indirekt kan påverka, menar Maliranta. För att få högre effektivitet kan det vara fråga om teknik och maskiner, kunnande och utveckling, en effektiv organisation och bra ledning, och bra infrastruktur.
– Där kan samhället påverka infrastrukturen och kunnandet, men det är den typen av frågor som ger utdelning långsamt. Det kan dröja tio år innan man ser effekterna, säger Maliranta.
Mer brådskande kan man påverka kostnaderna. Priset på kapital och energi är redan så lågt att det inte finns utrymme att manövrera där. Räntorna är extremt låga. Kvar blir priset på arbetskraft.
– Priset på arbete är visserligen inte oerhört högt hos oss, men det måste ställas i relation till effektiviteten, säger Maliranta.
Då är det relevant att se på länder som kan jämföras med Finland, säger han.
– Att en viss typ av arbete flyttar till billigare länder, som till exempel har skett med textilindustrin, är naturligt. Det är inte det som är alarmerande. Utan det är då länder som är jämförbara med Finland, som Sverige och Tyskland, vinner när företagen väljer var de ska investera och verka som jag beskrev just, säger Maliranta.
– Då är konkurrensen om kostnadsnivån avgörande.
3. Om lönerna bara är en liten del av kostnaderna, varför är det då så viktigt?
– Kostnaderna för arbetskraften påverkar på flera sätt än bara ett företags egna arbetskraftskostnader. De finns inbakade också i alla delprodukter och anskaffningar. Om det företag som producerar delprodukterna har en viss lönekostnad, så läggs det på priset och multipliceras när följande företag köper delprodukterna.
– I vissa fall kan det påverka produktiviteten, om till exempel söndagstillägg leder till att maskiner i högre grad står oanvända en dag i veckan.
Pappersindustrin är ett avvikande fall eftersom råvarupriserna där spelar en stor roll, medan det i olika branscher i övrigt kan finnas en glidande skala där lönekostnaderna påverkar antingen direkt, som i servicebranschen, eller indirekt via högre priser på delprodukter, säger Maliranta.
4. Lönerna och arbetstiden påverkar alltså kostnadsnivån, men inte produktiviteten?
– Om man gör en medicinsk jämförelse, så motsvarar en sänkning av arbetskraftskostnaderna det att ta en värktablett. Utöver den behövs rehabilitering. Många argumenterar att tabletten bara åtgärdar symtomen, men jag skulle säga att den ändå behövs, eftersom den tar bort den akuta smärtan och underlättar rehabiliteringen.
Den grundliga rehabiliteringen, en högre produktivitet, är i det här fallet de saker som samhället indirekt kan påverka via politiken, som infrastruktur och kunnande, ledarskap, förnyelser och innovationsklimat.
5. Är det en synvilla om produktivitet och lönsamhet höjs via uppsägningar?
– Ja och nej. I princip är det ju ett sätt att få ner kostnaderna. Hur det påverkar lönsamheten i förlängningen beror på vad annat man gör, säger Maliranta och tillägger att problemet de senaste decennierna varit att omorganiseringar, och de tillhörande uppsägningarna, inte skett under högkonjunktur.
– Det är alltid bättre med den typen av omvälvningar under högkonjunktur, och då blir också de uppsagda sysselsatta på nytt. Det som sker när ekonomin kniper görs i större hast och desperation, och för samhället leder det till längre perioder av arbetslöshet.