Medicinforskningen investerar i Finland
De som lider av schizofreni och andra psykossjukdomar har en tung vardag utan fungerande mediciner. Nu ska forskningen underlätta för dem.
- Patienter från Tammerfors, Uleåborg och Kuopio kallas först till undersökning när psykosforskningsprojektet Super inleds. Helsingfors kommer in senare.
- Psykossjukdomar är allmännast i norra och östra Finland där befolkningstätheten är lägst. Genforskning förutsätter att många patienter ställer upp, vilket ökar kostnaderna.
- Hela finansieringen kommer från Stanley Center i USA vars verksamhet bygger på filantropen Ted Stanleys donationer på flera hundra miljoner dollar. Stanley donerade pengarna efter att hans son drabbades av bipolär sjukdom.
- Fakta om forskningsprojektet finns på webbplatsen superfinland.fi.
Tiotusen finländare med en psykossjukdom ska undersökas de tre närmaste åren. Forskarna vill veta vilka mekanismer som gör att sjukdomarna bryter ut och hur de går i arv. Det ska ge bättre vård och medicin i framtiden.
– Det kommer att dröja många år, men vi vet att vi kommer att klara av det, säger Steven Hyman som leder Stanley Center for Psychiatric Research i USA.
Hans institut bekostar det treåriga psykosforskningsprojektet Super i Finland med välgörenhetspengar – 10 miljoner dollar (över 8 miljoner euro).
– Pengarna sysselsätter direkt drygt trettio personer i Finland, men viktigare än så är att projektet gynnar vår forskning och vårdens infrastruktur. Hälso- och sjukvården är inte bara en stor utgiftspost, säger professor Aarno Palotie vid Institutet för molekylärmedicin som håller i projektet.
Projektet kan fungera som en vitaminspruta för en del av vårdsektorn som stått ganska stilla.
– Psykossjukdomar är allvarliga och svårvårdade. Det här kan uppmuntra både vårdpersonal och patienter, säger Juha Veijola, psykiater vid Uleåborgs universitetssjukhus.
Problemet är att psykossjukdomar påminner om hjärtinfarkter i det avseendet att det händer väldigt mycket i kroppen under en lång tid utan att man lägger märke till det. Om sjukdomen identifieras först vid utbrottet blir den svårvårdad. Ändå är de här sjukdomarna inte ovanliga: 3–4 procent lider av någon dem, 1 procent av schizofreni som är värst.
– Det finns mediciner mot schizofreni men de har biverkningar och de gör ingen frisk. Och det finns ingen medicin som biter på de former av social inkompetens som de lindrigare psykossjukdomarna medför, säger Steven Hyman.
Men tack vare framstegen i genteknik ska forskarna luska ut sjukdomarnas ärftlighet och mekanismer. Att Hyman väljer att börja i Finland beror delvis på att de genetiska skillnaderna mellan individer är relativt små.
– Här finns också spetskompetens inom medicinsk genteknik. Om vi här kan utveckla en fungerande modell kan vi applicera den på länder där allt inte är lika sofistikerat och organiserat, säger han.
Hundratusen patienter
Forskarna ska först koncentrera sig på schizofreni och senare rikta in sig på bipolär sjukdom, autism och adhd.
Ungefär 20 000 av de nästan 100 000 finländare som har diagnos på en psykossjukdom är i aktiv vård. De kallas till undersökning (de som inte är i aktiv vård försöker man nå via patientregister och FPA). Alla över 18 år kan delta.
Undersökningen är gratis för patienten, eventuella resekostnader ersätts. Undersökningen tar 60–90 minuter och innefattar ett blodprov, ett samtal och ett kognitivt test.
– Det räcker om var tionde patient ställer upp. Det bör lyckas, säger Palotie.