Sipilä om samhällsfördraget: Ser inte lovande ut
Det verkar inte som om samhällsfördraget skulle bli klart i tid, säger statsminister Juha Sipilä (C).
Det verkar inte som om samhällsfördraget skulle bli klart i tid, säger statsminister Juha Sipilä (C).
– Det finns svårigheter i förhandlingarna och det ser inte bra ut, säger Sipilä.
Han anser att samhällsfördraget är en prövosten för trepartssystemet mellan regering, arbetsgivare och fack, men han vill inte ta ställning till om en förändring kan påverka hela avtalssystemet.
– Det här är en prövosten för om vi i den här uppsättningen har förmågan att komma överens. Det här är redan andra gången jag tålamodigt försökt driva detta, säger Sipilä.
Regeringen har begränsade möjligheter att vidta åtgärder utan arbetsmarknadsparterna. Därför behövs ett brett samförstånd och en bred bas för att nå verkliga resultat.
– Många saker grundar sig på avtal mellan arbetsmarknadsparterna och vi kan eller vill inte gå in och ändra på dem på egen hand.
"Urvattnat duger inte"
Samhällsfördraget måste vara trovärdigt, det får inte bygga bara på löst prat, säger Matti Vanhanen som leder Centerns riksdagsgrupp. I praktiken måste det enligt Vanhanen kunna omvandlas till klara siffror så att riksdagen kan ta hand om budgeten.
Sipilä säger att regeringen inte kan nöja sig med ett urvattnat avtal.
Senast på fredag borde enighet om målen för förhandlingarna om ett samhällsfördrag ha nåtts.
Fackcentralen FFC har meddelat att organisationen inte är redo att förbinda sig till den höjning av konkurrenskraften med fem procent som regeringen har haft som utgångspunkt. Också inom löntagarorganisationen STTK har det förekommit misstankar om att arbetsgivarna inte tar avtalsförhandlingarna på allvar. STTK tycker att arbetsgivarsidan gömmer sig bakom regeringens rygg.
Akavas ordförande Sture Fjäder motsätter sig inte regeringens förslag men påpekar att de olika elementen i samhällsfördraget måste vara i balans. Till FNB sade Fjäder att då landets konkurrenskraft diskuteras måste man också beakta investeringar i forskning och utveckling samt utbildning och kunnande som haft en central roll i att lyfta Finland från lågkonjunkturen i början av 1990-talet.
Två dagar innan tidsfristen går ut vägrar Sipilä att svara på vilka minimikraven är för att det ska vara vettigt att inleda de egentliga förhandlingarna. Han säger att tidtabellen inte kommer att förlängas.
– I regeringsprogrammet har vi ställt upp en tidsfrist och vi måste ha tillräckligt med tid för alternativa åtgärder. Fredagen är den absoluta bakre gränsen.
Sipilä vill inte uttala sig om eventuella andra åtgärder om avtalet saknar mål som kan förvandlas till klara siffror.
– Efter fredagen funderar vi på eventuella alternativa åtgärder för att förbättra trovärdigheten i ekonomin, säger han.