Forskare: Besparningar riskerar särbehandling av dagisbarn
Nedskärningarna inom dagvården riskerar särbehandling av barn under skolåldern, säger Eeva-Leena Onnismaa som forskat i småbarnsfostran vid Helsingfors universitet.
En del av regeringens besparningar riktar sig mot småbarnsfostran, där gruppstorlekarna inom dagvården växer, den subjektiva rätten till dagvård begränsas och dagvårdsavgifterna stiger.
Att begränsa dagvårdsplatserna då den andra föräldern är hemma påminner Onnismaa om 80-talet, då det var socialt stigmatiserande att få en dagvårdsplats.
– När rätten till dagvård blev allas rätt, träffades alla slags familjer vid daghemsportarna, säger Onnismaa.
Den subjektiva rätten till dagvård kommer att begränsas till deltid då den ena av föräldrarna är hemma och tar hand om familjens andra barn under mödra- eller faderskapsledigheten eller vårdledigheten. Från och med 2017 ska rätten till dagvård också begränsas om den andra föräldern är arbetslös.
Besparningarna innebär att daghemmen inte kan planera på lika lång sikt vilket kan leda till att känslan av trygghet kan bli lidande. Enligt Onnismaa styrs daghemsgruppen, liksom andra grupper, av en egen dynamik som störs om människor går och kommer hela tiden. I en ny grupp måste barnet alltid orientera sig på nytt vilket kan vara stressande.
– Inte tycker vi vuxna heller om att gå in mitt under ett möte och gissa vad de pratar om där.
Detaljer fastställs under kommande veckor
Regeringspartierna kommer under de närmaste veckorna att fastställa hur daghemsavgifterna höjs för familjer med olika inkomstnivåer. Dagvårdsavgifterna höjs redan under nästa år.
Det finns redan en överenskommelse om den eftersträvade summan, 54 miljoner på ett år, men tillvägagångssättet och en noggrann tidtabell ska fastställas inom de kommande veckorna.
Dagvårdsavgiften kan antingen höjas jämnt eller bara bland de speciellt välbärgade familjerna. Att slopa avgiftsfriheten för dem med lägst inkomster är också en möjlighet.
Avgifterna måste höjas så mycket att det enklaste sättet att nå besparningsmålet är att rikta nedskärningarna mot den största gruppen, det vill säga familjer med låg- eller medelinkomster, säger en expert som följt med beredningen.