Kapat bistånd drabbar världens fattiga

– Tänk om man var en fluga i taket när föräldrar tvingas berätta för sina barn att de inte få fortsätta skolan, säger Julia Ojanen, som är programdirektör på Plan Finland.

Det scenariot kommer troligen att bli verklighet nu när de finländska hjälporganisationerna tvingas skära kraftigt i sin verksamhet efter att regeringen aviserat om stora nedskärningar i biståndsbudgeten. I år fick organisationerna 114 miljoner euro från Utrikesministeriet för sina biståndsprogram, och nu ska sannolikt 49 miljoner euro bort – det vill säga 43 procent. Den exakta summan spikas i de pågående budgetförhandlingarna, då man även fattar beslut om den humanitära hjälpen för katastrofer.

För organisationer som Plan Finland är nedskärningarna betydande. 2,5 miljoner euro skärs bort från budgeten med ett halvt års varsel och nu står Ojanen och hennes kolleger inför svåra beslut.

– Vi har räknat ut att omkring 180 000 barn blir utan hjälp. Vi försöker avsluta sådana projekt som de lokala myndigheterna kan ta över, annars går åratal av arbete till spillo.

"En politisk show"

Ojanen berättar att Plan Finland jobbar mycket med att bygga upp nätverk och försöka påverka både statliga och lokala myndigheter för att de ska agera mer barnvänligt.

– I Etiopien har vi jobbat för att man lokalt ska förbjuda barnäktenskap. På 14 områden har vi lyckats, men arbetet blir nu oavslutat i 12 byar och 50 000 flickor riskerar att giftas bort som barn. Det handlar inte om petitesser – det handlar om hela deras liv.

Ojanen säger att hon blir så arg när hon tänker på de vackra festtalen om hur viktiga frivilligorganisationerna är.

– Vi får ingen chans att nå våra mål nu, det här är en politisk show. Det svåraste är att förklara för våra samarbetspartners varför det här händer.

Samma säger Jouni Hemberg, verksamhetsledare på Kyrkans utlandshjälp.

– Det är med skräckblandade känslor jag försöker förklara utomlands vad som har hänt. Jag har talat med utbildningsministerier i våra samarbetsländer som helt enkelt inte tror att det här är möjligt.

För Kyrkans utlandshjälp, som är Finlands största utvecklingssamarbetsorganisation, handlar det om mellan 6 och 8 miljoner euro som försvinner från nästa års budget. Summan beror på om också katastrofhjälpen drabbas lika hårt som det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

– Det är en otroligt stor summa. I vårt arbete betyder det att 320 000 människor blir utan hjälp nästa år – och om också den humanitära hjälpen skärs ned är det ytterligare 100 000–150 000 katastrofoffer som blir utan hjälp.

Svaga stater drabbas hårt

Hemberg konstaterar att Kyrkans utlandshjälp blir tvungen att helt lägga ned verksamheten i några av de 20 länder där man har kontor.

– Det är plågsamt, för nästan alla länder där vi jobbar är så kallade fragila stater och det finns ingen som ersätter oss om vi drar oss ut. Det är få som vill jobba i de länderna.

Till exempel jobbar Kyrkans utlandshjälp som så gott som enda internationella organisation i Eritrea, ett av de länder därifrån väldigt många flyr till Europa. Stödet där går till yrkesutbildning.

– Vi arbetar i de länder därifrån folk flyr till Europa, som Syrien, Eritrea och Somalia till exempel. Kostnaderna för flyktingar här kommer att stiga om vi slutar jobba i de här länderna.

För alla organisationerna innebär de stora nedskärningarna samarbetsförhandlingar, men signalen från alla anställda är den samma: oron är störst över vad som händer i samarbetsländerna.

Tupuna Mäntysaari-Laaksonen, som jobbar med finansieringen av biståndet på Rädda Barnen, säger att det är problematiskt att de avtal man slutit med Utrikesministeriet plötsligt inte är i kraft längre. Många avtal gällde perioden 2014–2016 – och nu tvingas man kapa det sista året.

– Vi har förbundit oss vid att jobba med våra partners och nu lämnar vi en massa människor i sticket. Vi kommer inte att nå de mål vi har satt upp, säger hon och konstaterar att 80 000 barn drabbas direkt av nedskärningarna och många fler indirekt.

– Finlands ekonomi räddas inte med det här, det här är bara kosmetiskt. Det är ett politiskt val.

Andreas von Weissenberg, som är chef för den internationella katastrofhjälpen på Finlands Röda Kors, påpekar att det är ironiskt att Finland väljer att skära ned i ett läge där de humanitära kriserna i världen är större än någonsin tidigare.

För Röda Korset innebär nedskärningarna att samarbetet med några länder helt måste avslutas – vilka det är ännu inte beslutat.

För mindre organisationer som Frikyrklig samverkan är nedskärningarna en chock, säger biståndsledare Oskar Sjöberg.

– Vi är en liten organisation med en handfull anställda och ingen på heltid. Vi kan inte upprätthålla den verksamhet som vi har haft nu och med så här lite personal är det direkt de som finns utomlands som påverkas och det är jätteledsamt.