Klimatbusiness lockar allt fler företag
De klimatproblem som världen försöker tackla är ett stort hot, men också en möjlighet. En färsk utredning visar att antalet företag som baserar sin affärsidé på klimatsmarta lösningar växer snabbt i Finland.
Det gemensamma för ledbelysning, miljöcontainer, nanoteknologiska hinnor och solvärmeuppsamlare är att alla är klimatsmarta produkter som på ett eller annat sätt är utvecklade i Finland och säljs både i hemlandet och på export. En utredning som Finlands näringsliv, EK, har låtit göra visar att antalet företag som satsar på miljöteknik, eller cleantech som det också i många fall kallas, är större än vad man tidigare trott. Det finns över 3 000 företag som erbjuder olika typer av lösningar och produkter för att bekämpa klimatförändringen. Ett par tusen företag är dessutom i det skedet att de överväger att inleda affärsverksamhet som kan klassificeras som cleantech-verksamhet.
Tidigare utredningar har visat att Finland har ett par tusen företag i den här branschen.
– Orsaken till att antalet nu är betydligt högre är att enkäten som Finlands näringsliv skickade ut också nådde många små och medelstora företag, säger Jari Huovinen, som har fungerat som expert vid kartläggningen.
EK:s vd Jyri Häkämies säger att cleantech-företagens genomsnittliga tillväxttakt har passerat tillväxtmedeltalet för alla företag.
– Redan 2013 uppnådde företagen i miljöteknikbranschen en omsättning på 26 miljarder euro. Enligt de senaste uppgifterna avancerar Finland på en mycket bredare front vad gäller produktsortimentet. Det är positivt att små och medelstora företag har lyckats bygga upp sina positioner i den här branschen, säger Jyri Häkämies.
Populära dammätare
Man behöver inte ta sig långt ut från Helsingfors centrum för att hitta ett företag som är ett bra exempel på hur klimatförändringen ökar efterfrågan på avancerade miljötekniska produkter.
Familjeföretaget Sintrol är verksamt i Kånala. I två byggnader på båda sidor om Rosasvägen utvecklar och monterar 40 anställda olika typer av mätinstrument. Företagets stora hitprodukt är en dammätare för kraftverk och den tunga industrin. Tack vare mätaren kan företag och myndigheter kontrollera att nivån på damm och småpartiklar inte överskrider tillåten nivå. Mätarna hjälper också till i kontrollen av att industri- och kraftproduktionen uppnår en optimal nivå.
Karl Ehrström, som är vd och ägare av Sintrol, berättar att enbart dammätarens omsättning stiger med 25 procent årligen. Kina och Indien är de största kunderna, men det finns efterfrågan på dammätare i hela världen. Varken Karl Ehrström eller enhetsdirektör Stefan Engardt kan säga hur många länder Sintrol exporterar till. Det är fråga om så många.
Vid sidan av dammätarna monterar bolaget analysatorer som bland annat mäter luftkvaliteten i städer. En del av verksamheten går ut på att bygga upp mjukvaran för olika mätningar av industriprocesser i den kemiska och metallurgiska industrin. Företagets omsättning var 15 miljoner euro 2014 och bolaget är lönsamt.
– Vårt mål är att totalproduktionen ska öka 15 procent per år. Den stora tillväxten sker i Asien, men vi har verksamhet också på områden med sämre ekonomi, som till exempel Ryssland och Ukraina. Jag följer inte aktivt med internationella miljökonferenser, men det är fråga om en viktig process. Besluten har stor inverkan på folks livskvalitet och på vår business, säger Ehrström.
Kläder av avfall
På Georgsgatan 34 i en trendig accessoarbutik håller skaparna av företaget Pure Waste Textiles till. Det är också fråga om ett miljöteknikbolag, men av helt annat slag än mätartillverkaren Sintrol. Den gemensamma nämnaren för företagen är, som det oftast vill vara, Kina och Indien. Pure Waste tillverkar kläder av återanvända tyger.
Anders Bengs, en av grundarna, berättar hur det började.
– Min bror Hannes jobbade i inredningsaffären Formverk en bit härifrån. Folk kan beställa soffor därifrån och det finns en hel del tygkartor på olika sofftyger. När säsongerna byter kastas tygkartorna bort. Vi kom på idén att man kunde använda tygkartorna till att tillverka accessoarer. Vi började tillverka bland annat hattar av tygkartorna. Vi grundade företaget Costo. Det här var 2006, säger Bengs.
Tillsammans med Lauri Köngas-Eskandari och Jukka Pesola gick Anders och Hannes Bengs sedan djupare in i återvinningsideologin.
– Vi började fundera på att göra tyger som är 100 procent återvinningstyger. Vi satte oss in i vad världens klädproducenter Indien, Kina och Bangladesh gör av sitt textilavfall. Det mesta kastades bort, säger Bengs.
Utredningarna om det var möjligt att tillverka tyg av textilavfallet inleddes 2010. Tre år senare grundades bolaget Pure Waste Textiles. Textilavfall i Indien bryts ned till fiberform. Det spinns tråd av textilfibern och tråden vävs till olika typer av tyger. Pure Wastes företagsidé är att huvudsakligen tillverka produkter på beställning. 80–90 procent av försäljningen är business to business.
– Ett företag som till exempel Supercell vill ge sina kunder en T-tröja med någon bild på. Då kan de beställa av oss och vi tillverkar tröjorna av tyg som till 100 procent är återvunnet. I dagens läge återvinns endast 15 procent av tygavfallet från textilindustrin. Att tillverka en T-tröja av "nytt" tyg kräver 2 700 liter vatten. Det är helt ohållbart i längden. Jorden och befolkningen på jorden klarar inte av det här, säger Bengs.
Hittills har vår indiska partners existerande fabriker tillverkat återvinningstyger för Pure Wastes räkning, men i år öppnar företaget en egen fabrik i Indien. Fabriken kommer att sysselsätta 100 personer. Enligt Anders Bengs baserar sig företagets verksamhet på fullständig genomskinlighet. Ingenting är hemligt.
Efterfrågan på Pure Wastes produkter är stor. 2013 var företagets omsättning anspråkslösa 140 000 euro. I år beräknas omsättningen röra sig kring en miljon euro. För tillfället jobbar 10 personer på Costos och Pure Wastes kontor i Helsingfors, 40 personer syr Costos accessoarer i Estland och 100 sysselsätts av Pure Waste i Indien.