Omstritt skogsförslag till riksdagen i höst

Frågan om att placera Forststyrelsens skogsbruk i ett separat bolag var het redan under den föregående regeringsperioden och oenighet kring det ursprungliga lagförslaget ledde till att Esa Härmäläs föregångare på posten som högsta chef för Forststyrelsen, Jyrki Kangas, avgick. Politisk oenighet kring lagförslaget gjorde också att förre jord- och skogsbruksministern Petteri Orpo (Saml) lade det på is.

Men nu är förslaget att placera Forststyrelsens skogsbruk i ett separat bolag på väg till behandling i riksdagen i höst. Någon lätt fråga blir det inte, trots att det ursprungliga lagförslaget är omskrivet. Socialdemokraterna motsatte sig förslaget redan då de satt i regeringen och motståndet är minst lika stort i opposition. De gröna ser inte heller med blida ögon på en bolagisering. Det finns en rädsla för att bolagiseringen bland annat kan innebära utförsäljning av statlig skog.

Rent praktiskt innebär den nya lagen att Forststyrelsen blir ett affärsverk som tar hand om bland annat markanvändning, utveckling av fastigheter, naturskyddsområden, rekreationsanvändning av skogarna och upprätthållande av naturens mångfald. Skogsbruket placeras i ett separat bolag och det viktiga för att Finland ska följa EU-reglerna är att det bolaget ska kunna gå i konkurs om verksamheten är olönsam.

Forststyrelsen är ingen liten markägare, den förvaltar drygt 12 miljoner hektar mark- och vattenområden som ägs av staten. Omkring hälften av de områdena är skogsmarker av olika slag och mer än hälften av skogen är ekonomiskog. Omkring tio procent av det virke skogsindustrin använder kommer från Forststyrelsens skogar.

Samhället utgångspunkt

Härmälä vill på inget sätt ta ställning till den politiska oenigheten kring den nya lagen om Forststyrelsen, men poängterar det viktiga med att diskutera lagförslaget och förankra det lokalt i områden där styrelsen är en stor markägare.

– Folk har rätt att veta vad som är på gång och vad den nya lagen konkret betyder för dem. Det kanske är svårt att se i södra Finland, men i Lappland kan man knappast idka näringar någonstans utan att stöta på Forststyrelsen, säger Härmälä.

Han säger sig inte se bolagiseringen som något hot, men poängterar att det krävs en tydlig bolagsordning där maktfördelningen är klar innan lagen godkänns.

– Det ska vara klart vem som använder kronans röst.

Forststyrelsen blå

Esa Härmälä har varit generaldirektör för Forststyrelsen sedan november i fjol och han har bland annat lyft de vattenområden, speciellt i Östersjön, som styrelsen administrerar högt på agendan. Forststyrelsen är inte bara grön, den är också blå, påpekar han.

– Av våra ekosystem är havet det som är i sämsta skicket, säger Härmälä.

Forststyrelsen som sådan ger inte upphov till speciellt stora utsläpp i havet, de utsläpp skogsbruket har är minimala om man ser till helheten, anser Härmälä. Men styrelsen kan bidra till vattenvård bland annat genom den kunskap och de data som finns och hela tiden tillkommer inom huset.

På agendan står nu också planer på samarbete med andra motsvarande organisationer i länder runt Östersjön för att diskutera vad som kunde göras för havsmiljön. Forststyrelsen har gett Baltic Sea Action Group ett eget Östersjölöfte.

Skärgårdshavets nationalpark och Örö är exempel på områden Forststyrelsen satsat på och där man också sprider information om havsmiljön och Östersjöns tillstånd.

Svårt med militären

I regeringsprogrammet ingår inrättandet av en ny nationalpark år 2017. Just nu tävlar Porkala och Hossa strax söder om Kuusamo om att få bli nästa nationalpark, men Härmälä utesluter inte att ytterligare konkurrenter kan ge sig in i leken innan det blir dags för beslut i statsrådet.

Ska Porkala komma i fråga borde försvarsmakten dra sig tillbaka från området, anser Forststyrelsens direktör.

– Det är svårt att förena nationalparker med militär aktivitet.

Nationalparkerna kräver pengar och underhåll och Härmälä har varnat för att resurserna är knappa redan då det nuvarande nätet ska upprätthållas. Men det är klart att man agerar i linje med regeringens vilja, påpekar han.

På Forststyrelsens ansvar ligger den infrastruktur som gör det möjligt att besöka och röra sig i nationalparkerna. Privata näringsidkare tar hand om service som kaféer och restauranger.

– Ju närmare befolknings- och turistcentra en nationalpark ligger desto fler besökare har den, Noux, Örö och Tykö är till exempel väl besökta. Det är svårare att klara sig i parker där infrastrukturen inte är så väl utvecklad.