"Rehn saknar ryggrad"
För stugägarna i Pyhäjoki kom gårdagens nyhet om Fennovoima som ett slag i ansiktet. "Jag hade hoppats att Olli Rehn skulle ha haft mera ryggrad", säger Raakel Kamutta.
Raakel och Toivo Kamutta hör till nio stugägare i Pyhäjoki som vägrat ge upp sina sommarvisten, ur vägen för Fennovoimas reaktorbygge. I går var de mycket besvikna.
– Vi känner en stor sorg i dag. Men vi ger inte upp hoppet. Många problem återstår innan bygget kan påbörjas. Avfallsfrågan är bara en av dem. Om förståndet vinner så byggs inget kärnkraftverk, och det är inte förbjudet att använda sitt förstånd, inte ens för Olli Rehn, säger Raakel Kamutta.
Hon är extra besviken på Fortum och på näringsminister Rehn.
– När statliga Fortum dyker upp i sista stund och räddar Fennovoima så gör man det med skattepengar. Det kan jag inte godkänna, och det borde ingen skattebetalare godkänna.
– När det gäller Olli Rehn skulle jag ha trott att han hade ens lite ryggrad. Så länge han satt i Bryssel varnade han för Rosatom och ansåg det vara farligt att låta ryssarna bygga kärnkraft i Finland. Blås av hela Fennovoima- projektet, krävde han då. Men vad hände när han blev minister? Han bytte åsikt med en gång.
Raakel Kamutta försäkrar att hon och hennes man håller kvar sin sommarstuga så länge det går.
– Frivilligt ger vi inte den ifrån oss, vi kastar inte yxan i sjön. Men vad kan den lilla människan göra när storkapitalet kommer farande och hänsynslöst roffar åt sig? Var är då den lilla människans rättsskydd? Vi är utsatta för grovt rån, men vem skyddar oss?
Kommundirektören nöjd
Pyhäjokis kommundirektör Matti Soronen är nöjd och belåten efter att ha hört Fennovoima-nyheten.
– Det kroatiska ägandet skulle ha varit ohållbart, men de som nu kommit med är starka, säger Soronen.
Enligt Soronen är det i synnerhet väldigt viktigt att Fortum kommit med, eftersom de för med sig kunnande om energibranschen. De jobb som kärnkraftverket för med sig är av stor betydelse för kommunen och hela landskapet.
– Tack vare det pågående byggnadsarbetet syns det redan nu, då arbetslösheten i Norra Österbotten är lägst i Pyhäjoki.
Kraftverksbygget kommer att sysselsätta kring 4 000 personer under åren 2018–2024, tror Pauli Harju, landskapsdirektör vid Norra Österbottens förbund. När kärnkraftverket är färdigt skulle det ge kommunen 400–500 fasta arbetsplatser.
Riksdagsledamot Hanna Halmenpää (Gröna) är på en helt annan linje. Hon är också vice ordförande för Pro Hanhikivi-föreningen som motsätter sig projektet.
– Vad betyder ryska och ukrainska byggarbetare för Pyhäjoki? Den utlovade inhemska andelen på 50 procent kommer knappast att uppfyllas. Utländsk arbetskraft har också sociala konsekvenser, säger Halmenpää.