Nordisk union populär men orealistisk
Då EU-samarbetet vacklar diskuteras åter en union mellan de nordiska länderna. En sådan union är populärare än EU bland folket men blir knappast verklighet, säger sakkunniga.
Det var i en kolumn i Finnair-tidskriften Blue Wings som Aalto-universitetets ekonomiprofessor Sixten Korkman lyfte idén om en nordisk förbundsstat ur malpåsen. De nordiska länderna skulle gemensamt bilda en stark aktör, säger Korkman nu.
– Vi skulle vara en stormakt och ha en given plats vid G20 och andra internationella sammanhang där det kan vara ett visst värde att höra sin röst hörd.
- Sett till bnp skulle den nordiska förbundsstaten vara världens tolfte eller trettonde största ekonomi.
- Folkmängden skulle vara 26,5 miljoner.
- Danmarks drottnings Margrethe II kunde bli statsöverhuvud, föreslog Gunnar Wetterberg 2009.
-
Symbolvärdet är stort då hennes namne drottning Margareta starkt bidrog till att skapa Kalmarunionen mellan Danmark, Norge och Sverige på 1300-talet.
IMF, Wikipedia.
Lägger man till en militär dimension skulle unionen vara en "beaktansvärd militär aktör" och på det sättet göra samhället tryggare, säger Korkman.
För att bilda en förbundsstat skulle en gemensam grundlag, ett parlament och en gemensam valuta behövas, skriver Korkman i kolumnen. Dessutom borde unionen ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, invandringspolitik och arbetsmarknad.
Även Jan–Erik Enestam, tidigare nordisk samarbetsminister och direktör vid Nordiska rådet, säger att det finns stora möjligheter att ytterligare öka samarbetet mellan de nordiska länderna.
– Det finns fortfarande en massa gränshinder mellan länderna som gör det svårt både för folk och företag att flytta och etablera sig. Här är det ofta så att de nationella intressena tar över, säger Enestam.
Komplement till EU
Både Enestam och Korkman säger dock att tanken på en ny nordisk förbundsstat efter Kalmarunionen (1397–1523) är orealistisk. Enligt Korkman var kolumnen snarast ett sätt att lyfta upp fördelarna med det nordiska samarbetet.
– För att det skulle kunna uppstå en diskussion där man seriöst skulle diskutera någonting sådant borde det ske en dramatisk förändring i vår omgivning, säger han.
Ny är tanken om en nordisk förbundsstat inte. Den åländska författaren Atos Wirtanen skrev redan 1942 om ett enat Norden, och 2009 väckte den svenska historikern Gunnar Wetterberg uppmärksamhet med sin bok om en nordisk förbundsstat.
Sixten Korkman ser i sin tankelek förbundsstaten som ett komplement till EU, inte ett alternativ. I en globaliserad ekonomi behövs globala institutioner, säger han.
Populärt bland folket
Christian Sourander som är ordförande för den nordiska samarbetsföreningen Yggdrasil påminner om att en nordisk förbundsstat är ett populärare alternativ än EU bland finländare och svenskar. Det visar en opinionsundersökning av TNS Gallup, där hälften av finländarna sade sig föredra en nordisk union och endast 31 procent EU. I Sverige var siffrorna liknande.
Sourander tror därför att politikerna kunde ha många röster att hämta om de tog upp frågan.
– Om något av de etablerade partierna, till exempel Socialdemokraterna eller Vänsterförbundet, tog tag i den här visionen om en nordisk förbundsstat så skulle de ha mycket att vinna på det.
Sixten Korkman säger att det skulle väcka ett ramaskri om någon politiker tog upp frågan.