Migranter ifrågasätter ökad säkerhet
Det var bara en tidsfråga innan migrantsituationen i franska Calais skulle koka över — och i veckan gjorde den det. Medan franska och brittiska politiker satsar på ökad säkerhet, undrar de som riskerar sina liv för att komma till Storbritannien — för vem?
– Jag var där. Jag såg det inte med egna ögon, men jag såg hur allt stannade upp och hur ett tåg backades tillbaka för att någon hade dött, säger 26-åriga Hishamalmke Alsheif från Sudan.
Han syftar på natten till i onsdags, då kanaltunneln mellan franska Calais och brittiska Dover registrerade totalt 1 500 inträngningsförsök i vad som beskrivits som en av migranternas mest omfattande tunnelstormningar i sommar.
– Det blev kaos. Polisen slog oss och sprejade oss (med pepparsprej), säger Alsheif och visar upp ett sår på smalbenet.
I torsdags kom veckans andra dödsbud. En man dog av de skador han ådrog sig vid en liknande rusning några dagar tidigare.
Dödssiffran stiger
Sedan onsdagens jätterusning pratas det mer om säkerhet än någonsin när det gäller Calais. Utöver taggtråden, barriärerna och de hundratals med poliser som redan är på plats har regeringarna i London och Paris precis enats om att lägga sju miljoner pund (90 miljoner kronor) på att skärpa säkerheten där.
Men en del ifrågasätter vad det är för slags säkerhet det handlar om.
– Att säkra landsgränser är en helt annan sak än att säkra människoliv, säger Christian Salomé, ordförande för den lokala hjälporganisationen L'auberge de Migrants och fortsätter:
– Sedan mer stängsel kom upp i juni är det fler som har omkommit. Den här sortens säkerhet är dödligare, säger han och pekar på att tio personer har dött sedan i juni.
– Det är ju inte som om migranterna kommer att sluta försöka. Däremot tar de större risker.
Vem har ansvar?
Medan företaget Eurotunnel ondgör sig över kostnaderna, fortsätter Frankrike och Storbritannien att skjuta över ansvaret på varandra. Paris skylls för att inte hålla bättre på sina gränser och London för en onödigt stor protektionism. Ingen vill hållas ansvarig för att omkring 2 500 papperslösa migranter sitter fast i den lilla hamnstaden.
I tältlägret Jungle går många omkring med öppna skärsår, bandage eller gips. Om de inte ådragit sig skadorna under den livsfarliga resan hit så har de blivit skadade nu.
Rest i fyra år
Amed, 27, kommer från det fattiga och krigshärjade Sudan och bröt foten häromveckan när han föll ned ifrån det tåg som han lyckats klättra upp på. På frågan om det är värt risken att prova igen ser han nästan förvånad ut.
– Du vet väl vad som händer i mitt land? frågar han.