Patientskadejuristen till hjälp vid felbehandling
Misslyckade operationer, infektioner och felaktiga diagnoser leder i värsta fall till allvarliga personskador eller till och med död. Då vården går snett har patienten rätt till ersättning. Patientskadejuristen Filip Markelin guidar dem som råkat ut för en patientskada till den ersättning de har rätt att få.
Var det något som inte gick helt rätt under det senaste läkarbesöket? Ibland är det små saker, som en felaktig eller fördröjd diagnos, som kan få långtgående följder. I värsta fall orsakar felbedömningar livshotande fara för patienten. Visste du att det är över fem gånger mer sannolikt att man avlider som en följd av en miss i vården än i trafiken? En av hundra patienter blir o"er för en felbehandling inom vården. Ändå är det rätt få som söker ersättning från patientförsäkringen.
– Delvis är det den finländska mentaliteten. Den vita läkarrocken symboliserar för många auktoritet och man vill inte säga emot och vara besvärlig. Men det finns också de som helt enkelt inte vet hur de ska göra och de här fallen har en rätt kort preskriptionstid, tre år i regel. Många missar den deadlinen, säger patientjuristen Filip Markelin.
För knappt ett år sedan grundade vicehäradshövding Filip Markelin Finlands Patientjurister och blev samtidigt landets första finlandssvenska patientjurist. Sedan november har han handlagt ett fyrtiotal nya ärenden av vilka ungefär 30 procent är svenska.
– Responsen från de svenskspråkiga klienterna har varit enbart positiv. De har upplevt trygghet i att kunna sköta patientskadeärendena på sitt modersmål oberoende av var i landet de bor. Det går nämligen bra att behandla de här ärendena enbart via telefonkontakt och e-post.
Glömde blodproppspatient
Det är mänskligt att fela, också på jobbet. Inom hälso- och sjukvården kan ett misstag dock få tragiska följder.
– Som jurist med patientskador som specialitet möter man ofta människor i svår kris. En felbehandling kan orsaka en stor omställning i patientens liv, till exempel i form av bestående men eller arbetsoförmåga.
Tyngst är ändå de fall som berör barn som skadat sig svårt eller avlidit, berättar Markelin.
Vilka är de vanligaste felen som görs?
– De täcker ett brett fält, men rätt ofta handlar det om ortopediska ingrepp som gått snett, till exempel knä- el-
ler höftproteser som installerats i felaktig ställning eller benbrott och skador på senor som behandlats felaktigt.
Andra vanliga ärenden är nervskador som uppstått till exempel av en felaktigt given epiduralbedövning och personskador till följd av till exempel en fördröjd cancerdiagnos.
Markelin minns till exempel fallet med patienten som hade fått en blodpropp i hjärnan, och som glöm-
des bort i sjukhuskorridoren medan hen väntade på den ordinerade röntgenundersökningen av huvudet.
– Vid hjärninfarkter finns en begränsad tid man kan ge för blodproppsupplösande behandling. Eftersom man glömde bort att vårda patienten överskreds den här tiden och hen fick bestående men för livet och blev arbetsoförmögen. Patienten hade ett bra och välbetalt jobb så det rörde sig om stora pengar från försäkringsbolaget.
Trenden verkar ändå ha svängt något de senaste åren, då allt fler patientskadeanmälningar kommit in till Patientförsäkringscentralen. Markelin tror att det snarare handlar om att tröskeln att göra en anmälan har sjunkit, inte att felbehandlingarna ökat.
Så vad ska man göra då vården går fel?
– Först av allt ska man försöka diskutera med vårdinrättningens patientombudsman och den vårdande läkaren. Ifall patienten inte nöjer sig med detta kan man lämna in en patientskadeanmälan till Patientförsäkringscentralen. Det beslutet kan sedan överklagas till Patientskadenämnden.
Men att göra det är inte helt lätt. Få vet hur man ska formulera det och vilka medicinska omständigheter man ska hänvisa till.
– Tack vare mina fem år vid Patientskadenämnden har jag fått en ganska bra uppfattning om vilka fall det lönar sig att gå vidare med. Jag fick erfarenhet av själva beslutsprocessen och vilken praxis man följer.
Patientskadenämndens beslut är inte offentliga handlingar. Därför är det mycket svårt för en jurist utan samma bakgrund att veta vilka faktorer som har betydelse då nämnden fattar sina beslut.
Att avgöra om en läkare gjort en felbehandling eller inte är ofta en tolkningsfråga. Nämnden består av jurister och läkare med olika specialinriktningar. I de fall där nämnden saknar den sakkunskap som behövs kan den ta in ledande experter inom området i fråga.
– Även om ett fall känns entydigt är det ingen garanti för ersättning. Patientförsäkringscentralen ger nämligen avslag i över hälften av fallen. Sannolikheten att man får ersättning är större om skadeansökan gjorts av en jurist med insikt i medicinska frågor.
I bästa fall behöver juristhjälpen inte ens bli dyrt. Har man rättskyddsförsäkring täcker den ofta största delen av juristkostnaderna. En rättskyddsförsäkring ingår ofta i hemförsäkringen.
– Av de klienter som drabbats av en patientskada krävs det tålamod. Handläggningstiden kan vara upp till flera år i de svårare fallen. Om skadan förvärras under tiden man väntar på beslut ska man komma ihåg att komplettera sin ansökan eller sitt besvär med nya medicinska utredningar.