Regeringen vill sänka kostnaderna för arbetskraft

Patricia Winckelmann-Zilliacus

Statistik från Eurostat visar att Finlands konkurrenskraft ligger risigt till. Sedan 2008 har arbetskraftskostnaderna per producerad enhet rymt i väg jämfört med många andra EU-länder. För 16–20 år sedan hade regeringen sannolikt tagit till en yttre devalvering för att balansera upp konkurrenskraften. I dagens läge krävs det andra åtgärder för att sänka arbetskraftskostnaderna. Nivån på arbetskraftskostnaden per producerad enhet beror både på priset på arbete per timme och på produktiviteten per timme.

Penna Urrila, ekonom på Finlands näringsliv EK, kommenterar Euro­stats kurvor med att säga att Finlands negativa utveckling huvudsakligen beror på att två sektorer med mycket hög produktivitet, nämligen skogsindustrin och mobiltelefonin, har krympt dramatiskt. Om produktivitetsnivån sjunker drastiskt i en bransch höjer arbetskraftskostnaden priset på en producerad enhet i samhället som helhet.

Hög arbetslöshet

Kurvorna visar också att de krisdrabbade sydeuropeiska länderna har kunnat vända sin kostnadsnivå nedåt. Här handlar det främst om kostnaden på arbete.

– Det här har skett i viss mån genom direkta lönesänkningar, men framför allt genom omfattande saneringar i företagssektorn, som på kort sikt har lett till en hög arbetslöshet. Resultatet är alltså att de här länderna för närvarande är, med undantag av Italien, mycket mer konkurrenskraftiga än för 3–5 år sedan, säger Urrila.

Markus Äimälä, chefsjurist på Finlands näringsliv EK har tidigare i sommar sagt att det i regeringsprogrammet finns tre målsättningar som direkt har med arbetsmarknaden att göra. Ett av målen är att sänka arbetskraftskostnaderna per producerad enhet. Det andra är att sänka tröskeln för att anställa arbetskraft. Det tredje handlar om att uppmuntra företag till avtalsförhandlingar på företagsnivå.

Regeringens beställning på ett samhällsfördrag av arbetsmarknadsparterna väntas innehålla de här tre målsättningarna.

Förlängd arbetstid

Finlands näringsliv EK har tidigare låtit förstå att det bästa sättet att få ner arbetskraftskostnaderna är att gå in för åtgärder som leder till att alla arbetstagare arbetar längre utan en höjning av månadslönen. Med andra ord handlar det om en förlängning av arbetstiden.

Löntagarorganisationerna har sagt nej till en ensidig förlängning av arbetstiden. Transportbranschens fackförbund AKT har gått längst i sin kritik med att säga att förbundet motsätter sig ett samhällsfördrag där arbetstiden förlängs.

AKT:s ordförande Marko Piirainen anser att regeringens agenda är i fullständig obalans. I ett uttalande för MTV säger Piirainen att samhällsfördragets egentliga arkitekter är Finlands näringsliv EK, och Företagarna i Finland, att regeringen försöker lösa stora ekonomiska problem enbart med att arbetstagarna visar flexibilitet.