Turkiet går ut hårt – också inom landet

Efter helgens turkiska flygräder mot Islamiska staten i Syrien och kurdgerillan PKK:s läger i norra Irak följde sent i söndags ett tillslag mot den syriska kurdgerillan YPG – en av de pålitligaste allierade i kampen mot extremisterna i IS. Men Turkiet säger att YPG inte är ett mål för landets räder och undersöker nu vad som hänt.

De syriska kurderna och observatörer säger att byar som Jarablus och Zormikhar besköts av turkiska styrkor och att minst sex människor sårades.

Turkiet beslöt att gå med i kampen mot Islamiska staten förra veckan efter ett bombdåd i Suruç då över 30 människor dödades av en självmordsbombare med kopplingar till IS. Landet hade innan dess länge motstått påtryckningar av främst USA som kritiserade Turkiets vägran att delta i kampen mot extremisterna i grannländerna Irak och Syrien.

"Kan förändra spelet"

Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu sade i helgen att Turkiets militära agerande skapar helt nya förhållanden i den regionala konflikten.

– Att Turkiet kan använda sina styrkor effektivt kan leda till konsekvenser som kan förändra hela spelet i Syrien, Irak och hela regionen. Det borde alla se, sade han enligt Hurriyet Daily News.

Enligt Washington Post har Turkiet och USA enats om att skapa en säker zon längs Turkiets gräns till Syrien – enligt tidningen skulle det betyda en klar upptrappning av USA:s insats i Syrien.

I morgon möts Nato för ett extra inkallat krismöte, sammankallat av Turkiet.

Äldre forskaren Toni Alaranta på Utrikespolitiska institutet ser två syften för Turkiet att samla Nato.

– Tidigare har USA kritiserat Turkiet för att landet inte har deltagit i kampen mot IS och jag har hört att man i Washington till och med har ifrågasatt Turkiets medlemskap i Nato. Nu vill Turkiet visa att det inte längre finns några problem.

– Samtidigt vill landet också berättiga räder mot PKK-kurderna och få godkännande för dem, troligen genom att hänvisa till att kampen förs mot alla slag av terrorister.

Lam kritik

Alaranta säger att det för USA är så viktigt att få tillgång till flygbasen Incirlik vid gränsen till Syrien att man är redo att gå med på kompromisser och därför inte har kritiserat räderna mot PKK.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att Turkiet har rätt att slå till mot PKK, men att landet inte borde bränna broarna till kurderna efter många års försök till fred.

– EU har sagt att det är viktigt att fredsprocessen inte stoppas, men det har i praktiken redan skett, säger Alaranta.

Fredsprocessen i fråga är den mellan Turkiets regering och kurdgerillan PKK. En vapenvila slöts 2012 efter nästan 30 år av strider där 40 000 människor dödats i PKK:s terrordåd och den turkiska arméns räder. Vapenvilan höll fram till i förra veckan då PKK dödade turkiska polismän efter bombdådet i Suruç.

– Det var verkligen inte ett taktiskt drag av PKK i det här läget, lite återhållsamhet hade varit bra. Erdogan och hans statsapparat är så starka att kurderna hamnar i underläge, säger Alaranta.

Enligt honom finns det en verklig risk för att konflikten kommer att trappas upp och fortsätta länge när den en gång blossade upp igen.

"En förevändning"

– Det var ju inte precis väntat att Turkiet börjar bomba PKK i Irak bara för att landet går med i kampen mot IS. Det känns som om Turkiet går med i alliansen mot IS för att få en förevändning att genomföra helt andra operationer.

Alaranta säger att han förstår den hårda attityden mot PKK efter morden på poliser, men säger att den också drabbar det prokurdiska partiet HDP som för första gången tog sig in i parlamentet i valet i början av juni.

Alaranta säger att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan inte har accepterat att hans parti AKP förlorade sin majoritet i parlamentet och nu måste förhandla fram en koalition.

– Jag och andra analytiker har länge varnat för att det är möjligt att han nu försöker egga upp folket genom militära handlingar så att AKP på nytt får makten om det blir nyval. Det är ju inget som står svart på vitt någonstans, men vid en tidigare skandal kring korruptionsmisstankar såg vi att regeringen är färdig att gå långt och också utanför lagens råmärken för att hållas vid makten.

Enligt Alaranta finns det tecken på att påtryckningarna sprider sig vidare i det turkiska samhället.

– Mina bekanta, bland annat forskare, har redan utsatts för hårda påtryckningar via sociala medier från AKP:s sida med krav på att de ska tiga. Erdogan och EKP har svårt att acceptera att det i Turkiet finns de som tänker annorlunda än de gör.