Hjärnflykt försvårar krisen i Grekland
Arbetslöshet och sänkta löner har jagat bort hundratusentals högutbildade personer från Grekland. Om inte ekonomin blir bättre kommer ingen att återvända, säger en grekisk professor.
Samtidigt som Grekland hör till de europeiska länderna som tar emot allra flest migranter från Mellanöstern och Nordafrika pågår en helt annan migration ut ur landet. Under de senaste fem åren har upp till 200 000 högutbildade greker flyttat utomlands.
– Det har ekonomiska, sociala och politiska följder för Grekland, säger Lois Labrianidis som är professor i ekonomisk geografi vid Makedoniska universitetet i Thessaloniki.
Den "brain drain" eller kompetensflykt som nu drabbar Grekland kan enligt Labrianidis leda till att landet utvecklas i fel riktning. Högutbildade är ofta politiskt mer aktiva, och många av dem som emigrerat är människor som inte vill få jobb genom parti- eller familjeförbindelser. Svågerpolitik och korruption är problem som de flesta greker identifierar, visar en EU-rapport från 2014.
Lois Labrianidis har gjort två studier kring den grekiska kompetensflykten. Fram till 2010 åkte de högutbildade i väg för att hitta lämpligare jobb eller för att de kände sig kosmopolitiska. Den senaste studien visar på ett helt annat mönster.
– Största delen av dem som lämnar landet nu gör det för att de kastas ut därifrån. De kan inte hitta jobb.
"Alla har åkt"
Upp till en miljon jobb kan ha försvunnit i landet, och Labrianidis säger att arbetslösheten i praktiken är mycket högre än vad de officiella siffrorna visar. I en speciellt sårbar position på arbetsmarknaden är de unga. Av ungdomarna som är i arbetslivet kan enligt Labrianidis upp till 60 procent vara arbetslösa. De officiella siffrorna för arbetslösheten bland 15–24-åringar var 52,4 procent år 2014 och 58,3 procent 2013.
En klar majoritet av dem som flyttat utomlands är mellan 20 och 39 år gamla.
– De känner att de måste lämna landet, de är desperata. År 2010 åkte de till andra europeiska länder men nu kan de tänka sig att åka vart som helst.
Arbetslöshet och nedskurna löner har drabbat också traditionellt starka yrken som läkarna. Sjutusen grekiska läkare ska ha lämnat landet mellan 2009 och 2014, många av dem till Tyskland som också i övrigt är emigrationsmålet nummer ett (se grafik).
Frågan om Labrianidis själv har familj eller nära bekanta som åkt utomlands har bara ett svar.
– Kom igen, alla har ju åkt. Min dotter är utomlands, hon studerar i Österrike. Mina syskonbarn jobbar utomlands och många av mina tidigare studenter jobbar utomlands.
Kommer de tillbaka?
Nedskärningarna som Greklands regering har tvingats göra har enligt Helsingin Sanomat lett till att reallönerna sjunkit med upp till 30 procent och pensionerna med nästan hälften under 2009–2014.
– Om saker inte förändras och om det blir mer nedskärningar kommer vi att stå inför ännu en enorm ökning av antalet utbildade människor som lämnar landet. Det är ett hårt slag för landet, säger Labrianidis.
En avgörande fråga är om Grekland kommer att återse det mänskliga kapital som nu flyter i väg till utlandet.
– Ingen kommer att återvända om inte situationen förbättras.
Lois Labrianidis säger att Grekland därför måste gör allt det kan för att diasporan ska ha möjligheter att grunda företag utomlands och idka handel med hemlandet.
Ungdomsarbetslösheten och bnp i Grekland
Siffrorna för ungdomsarbetslösheten i Grekland blev fel i artikeln om kompetensflykten från landet publicerad den 26 juli 2015.
I artikeln hävdades felaktigt att upp till 60 procent av ungdomarna i Grekland är arbetslösa. De officiella siffrorna för arbetslösheten bland 15–24-åringar var 52,4 procent år 2014 och 58,3 procent 2013, men det här gäller endast personer som är i arbetslivet.
Till exempel studerande beaktas således inte i dessa siffror.
I tidningsversionen av artikeln uppgavs att Greklands bnp nästan tredubblades under 2001–2008, vilket bygger på Världsbankens siffror. Till exempel Eurostat anger en mindre tillväxt, 59 procent.