Unika fiskar växer upp i Ekenäs
Också bland fiskarna finns det bättre och sämre föräldrar. I Gammelboda i Ekenäs odlas akvariefiskar för både forskning och försäljning.
Fisken går an på de små stenarna med stor frenesi – tar i dem med munnen och slänger dem prompt åt sidan. Fisken letar efter mat och låter sig inte störas av några nyfikna ögonpar.
– Det finns över 700 arter av den, säger Michael Hardman och berättar att den här malfisken som tillhör familjen Loricariidae normalt förekommer i Sydamerika.
Här simmar den lugnt omkring i en vattenbur i Gammelboda i Ekenäs tillsammans med några artfränder. Vi befinner oss i Michael Hardmans fiskodling, ett 25 kvadratmeter stort laboratorium som omfattar 44 akvarier med totalt omkring nio kubikmeter vatten.
– Här finns de flesta vanliga akvariefiskar i Finland. Därtill finns här en massa speciella malfiskar, säger Lotta Hardman, Michaels fru och biolog till sin bakgrund precis som mannen.
Fisklaboratoriet med sina totalt 60–70 arter är unikt för finländska förhållanden.
– Visst odlas det akvariefiskar, men inte i en sådan här skala, säger Michael Hardman och berättar att de fiskar som han säljer vidare har en enda mottagare, nämligen akvariefiskaffären Akvaario Kurki i Vanda.
Han kan också sälja fiskar direkt till privatpersoner.
Företagare och forskare
Michael Hardman har sedan barnsben varit intresserad av akvariefiskar. Han är uppvuxen i England där han studerade och hann vara verksam vid Naturhistoriska museet som är ett av de största museerna för naturhistoria i världen.
Han är doktor i djurbiologi, en examen som han avlade vid University of Illinois at Urbana-Champaign i USA.
Nu försörjer han sig som företagare med verksamhet både i byggbranschen och inom textredigering. Det senare jobbet gäller i första hand vetenskapliga artiklar på engelska.
Hardman är också redaktör för Catfish Study Groups publikation, som utkommer fyra gånger per år med artiklar skrivna bland annat av ledande akvariefiskforskare.
Samtidigt forskar han vidare inom iktyologin – läran om fiskarna – och just nu är han bland annat inkopplad på ett projekt som ska bädda för fortsatt förökning av fiskar som hotas av det stora dammbygget vid Belo Monte nära Altamira i Brasilien.
Utvecklingen fascinerar
Det är frågor i anknytning till evolutionsbiologin som Hardman är speciellt intresserad av.
– Djurens beteende påverkar också deras utveckling. En av de stora frågorna i evolutionsbiologin är varför det finns så många arter av ett visst djur och så få av andra.
Därmed ligger speciell fokus på fiskarnas förökningsbeteende, vars olika faser Hardman noga kan följa med i de olika akvarierna.
Vissa arter klarar av sin förökning galant, till exempel många av ängelfiskarna. För andra går reproduktionen trögare, bland annat för att föräldrarna kan äta upp både rom och yngel.
Med andra ord finns det både goda och dåliga föräldrar även bland fiskarna. För en lyckad förökning krävs det därför för vissa arters del att äggen och ynglen separeras från de större fiskarna för att i fred få växa till sig i separata miljöer.
– Reproduktionen kan vara den svåraste delen men den kan också vara den lättaste, säger Michael Hardman om verksamheten i laboratoriet där han utvecklat många olika tekniker för att gynna förökningen bland de olika fiskarterna.
"Närodlat"
Hardman säger att i runda tal 90 procent av fiskbeståndet i hans akvarier numera är inhemskt i den bemärkelsen att fiskynglen kläckts och sedan vuxit till fiskar här. Det är en mycket hög siffra med tanke på att alla arter härstammar från helt andra breddgrader.
Bland fiskarna finns också sådana som inte längre får importeras till Finland men som Michael Hardman genom sin odling kan förse de finländska akvarierna med. Hit hör till exempel zebra pleco, Hypancistrus zebra, som kännetecknas av sina svarta och vita ränder.
Verksamheten kräver dagliga insatser. Fiskarnas ska matas och akvarierna hållas rena.
Michael Hardman förevisar några stora tunnor som står i rad. Här samlas regnvatten från taket – vatten som sedan kan återanvändas i akvarierna.
– Vi vill att det ekologiska avtrycket ska vara så litet som möjligt.
Larver odlas också
Akvariefiskarna i Gammelboda har en egen meny vid sidan av den fabrikstillverkade fiskfödan. Vissa arter får bland annat larver som växer upp i egna terrarier i laboratoriet.
– Många fiskar äter hellre levande mat än flingor, säger Lotta Hardman.
Fiskarna får också föda som Michael Hardman själv utvecklat. Till ingredienserna hör bland annat broccoli, spenat, morötter, grishjärta, grislever, sejfiléer, räkor och musslor.
– Det är proteinrik mat med mycket vitamin, säger Michael Hardman.
– Vi odlar också alger som fiskarna sedan får äta.
Tillsammans med hantverkaren Karin Engdahl har Hardman också utvecklat små grottor i lera för de olika fiskarna.
Fisk i Thailand
Hardman berättar att han fått en fisk uppkallad efter sig, nämligen Pseudobagarius hardmani som lever i Thailand.
Det var också genom arbetet och forskningen som han träffade sin blivande fru, som doktorerat inom parasitologin.
Paret har tre barn och bor sedan några år tillbaka i Ekenäs, dit familjen flyttade från Borgå skärgård.
Engelsmannen talar en flytande svenska.
– Det är nog främst tack vare svärmor, säger han och skrattar.
På Facebook hittas mer uppgifter om Hardmans fisklaboratorium.