Reservisten vill inte kriga
Totalt 648 reservister har lämnat den finska armén under det gångna året. Det är nästan trefalt så många som under hela fjolåret och nio gånger fler än år 2013. Trenden är tydlig, inte minst på grund av det instabila politiska läget i Europa.
22-åriga Lukas Rusk gjorde sin värnplikt för några år sedan men funderar redan nu aktivt på att reservvägra. För Rusk var värnplikten ingen självklarhet från början men av nyfikenhet och ett intresse för vad som egentligen försiggår innanför murarna till brigaden beslöt han ändå att välja upplevelsen av värnplikt framför civiltjänstgöring.
– Att kritisera den finska värnplikten utan att ha gjort den är en sak. Jag ville se från insidan hur det är på riktigt.
Trots valet att göra värnplikt beskriver Rusk sig som rätt pacifistisk lagd. För honom är det just vapnen som främst fått honom att fundera på om reservvägran skulle vara rätt väg att gå.
– Redan under min värnplikt funderade jag mycket på om jag faktiskt är redo att försvara mitt land genom att ta någons liv, säger Rusk.
Han är fortfarande tveksam.
Europa väcker krigsrädsla
Antalet reservvägrare förväntas i år stiga över tusen.
Kaj Raninen, förbundssekreterare vid Vapenvägrarförbundet, är ganska säker på att de flesta av de rekordmånga reservvägrarna i år fått stöten till sitt beslut från reservistbreven som skickades ut av försvarsmakten i maj.
– Rekordsiffrorna har definitivt tagit fart i och med breven men de egentliga orsakerna finns någon annanstans, säger Raninen.
En stor del av de reservister som tagit beslutet att vapenvägra har motiverat sitt val med att spänningarna i Europa väckt dem att tänka på den egna rollen inom den finska armén. Enligt Kaj Raninen verkar många nu mer realistiskt fundera på hur det skulle vara att försvara sitt land i krig.
Också Lukas Rusk upplever att avsaknaden av en djupare diskussion kring värnpliktens riktiga syften är problematisk. Han tror att många av dem som rycker in gör det utan att fundera på vad det egentligen innebär.
– När krigen kommer närmare oss själva blir folk medvetna om vad det faktiskt betyder att vara reservist. Man förstår kanske för första gången att man faktiskt gått med på att kriga, säger Rusk.
En annan orsak till den ökande mängden reservvägrare kan vara Finlands förhållande till Nato. Redan i september i fjol orsakade den hetsiga Natodiskussionen en tydlig pik i statistiken över nya vapenvägrande reservister, uppger Vapenvägrarförbundet.
En bestående ökning
Kaj Raninen tror att siffrorna så småningom kommer att jämna ut sig men att mängden reservvägrare ändå kommer att förbli högre än före piken.
– Medvetenheten har ökat i och med medieuppmärksamheten. Förut visste många inte om att möjligheten att reservvägra existerar, säger Raninen.
I Lukas Rusks fall handlade det inte om omedvetenhet. Han visste om möjligheten att lämna armén efter värnplikten redan innan han ryckte in.
– Det har nog varit en del av planen från början.
Den som reservvägrar och utför den kompletterande tjänstgöringen bestående av fem dagar civiltjänstgöring är befriad från repövningar och armén under krigstid.