Hon vill utbilda ansvarsfulla ekonomer
Att utbilda ansvarsfulla ekonomer för en global värld ser blivande rektorn Karen Spens som en av Hankens huvuduppgifter. Men de planerade nedskärningarna är ett orosmoln.
I augusti tar Karen Spens över som rektor för Svenska handelshögskolan efter Eva Liljeblom som återgår till sin professur. Vi träffar Karen Spens när hon just har återvänt från en konferens i Florida. Besöket var en del i Hankens arbete för att få en ny ackreditering, vilket i handelshögskolevärlden betyder en sorts kvalitetsstämpel. En ackreditering innebär samtidigt att högskolan ingår i ett visst nätverk, vilket är viktigt för Hanken med livligt internationellt studentutbyte.
– Som handelshögskola verkar vi på en marknad där man måste visa sig internationellt konkurrenskraftig, säger hon.
I Finland är Hanken en udda fågel eftersom man är den enda handelshögskolan som inte ingår i ett mångvetenskapligt universitet. Också internationellt hör det här till ovanligheterna.
Till fördelarna hör enligt Spens att beslutsgången är effektiv. De största nackdelarna är avsaknaden av en universitets- gemenskap, samt att det finns färre naturliga tillfällen till tvärdisciplinärt samarbete. Till exempel har Aalto-universitetets ekonomstuderande teknik och design inom samma universitet, medan Hanken får ordna sina tvärdisciplinära kontakter på annat sätt.
– En viktig fråga är hur vi också i framtiden kan samarbeta för att få in den tvärdisciplinära dimensionen i vår utbildning.
Hållbarhetsfrågor
Ansvars- och hållbarhetsfrågor är områden Hanken satsat starkt på. Det betyder inte enbart enstaka kurser i ämnena, utan att tänkesättet genomsyrar hela undervisningen. Hanken har fått internationella utmärkelser för sitt hållbarhetsengagemang, och ämnet ingår i högskolans undervisningsstrategi.
– Hållbarhetsfrågor är ingen övergående trend, vilket en del kanske trodde tidigare. Tvärtom kommer de att öka i betydelse.
Internationalisering är ett annat område som är viktigt inom Hanken.
– All affärsverksamhet är global i dag och därför behövs ekonomer som klarar sig internationellt. Av dem som utexamineras jobbar uppemot var fjärde internationellt. Kunskap om kulturella olikheter blir allt viktigare.
Men också utbildningsmarknaden är internationell. På kandidatnivå åker alla studenter på en internationell tre månaders utbytesperiod där de antingen jobbar eller studerar. Lika många utländska studenter kommer samtidigt till Hanken, där de integreras i den vanliga utbildningen. Därför gäller det att ha tillräckligt mycket utbildning på engelska. Av de doktorander som antas i dag är cirka hälften från utlandet.
Antalet sökande till Hanken har ökat år för år och gallringen är hård – bara cirka 20–25 procent tas in. Det betyder motiverade och ambitiösa studenter som enligt Spens klarar sig bra.
Nedskärningar oroar
Hon ser de planerade nedskärningarna i universiteten som ett av de stora orosmolnen under hennes kommande femåriga mandatperiod.
– Det handlar om stora summor, både på kort och lång sikt. Det betyder utmaningar för alla universitet och högskolor.
Ändå är Hanken med sina starka kontakter till näringslivet i en bättre position än flera andra finländska högskolor. Insamlingskampanjerna har lyckats bra och balansräkningen är stark – förutom den statliga finansieringen får högskolan avkastning från donationspengar.
– Det har gett oss en guldkant. Vi har kunnat ha forskningsprofessurer och dela ut stipendier. Om basfinansieringen skärs ner måste vi fundera på vad vi kan förverkliga i fortsättningen. Men kvaliteten i utbildningen kommer vi inte att röra.
Däremot kan man enligt Spens bli tvungen att se på hur man kunde använda nätpedagogik på ett effektivt sätt och hur högskolan använder sina utrymmen så effektivt som möjligt. Huset är gammalt och ståtligt, men det kostar att underhålla och behöver moderniseras.
Humanitärlogistik
Humanitärlogistik är Spens eget forskningsområde. Hon har disputerat i hälsovårdslogistik och skrivit sin doktorsavhandling för Finlands Röda Kors blodtjänst.
– Inom hälsovårdslogistik ser man på till exempel hur man kan effektivera patientflödena, i mitt fall undersökte jag hur man kan minska på spillet av blod som föråldras i lager på Blodtjänst, hela kedjan från donationen tills det används på sjukhus.
Humanitärlogistik var inte särskilt känt när Spens skrev sin avhandling, men har senare fått stor uppmärksamhet bland annat efter tsunamikatastrofen.
Även om Spens i egenskap av prorektor deltagit i utvecklandet av undervisningen är humanitärlogistik fortfarande ett ämne som intresserar. För några år sedan var hon med och etablerade ett institut för humanitärlogistik tillsammans med försvarshögskolan. Ämnet är kanske inte vad man i första hand förknippar med en handelshögskola.
– Många tänkesätt, verktyg och metoder som utvecklats inom näringslivet kan appliceras i andra sammanhang. Man tar de vedertagna begreppen och tillämpar dem i andra sammanhang, säger Spens.