Iberiska lejonet tystas
En munkavle för det spanska folket. Så beskrivs den lag som trädde i kraft i Spanien i början av juli. Lagstiftningen som kritiserats hårt är till för att skrämma spanjorerna från att dra ut på gatorna, säger Alba Villanueva som jobbar för att sprida kunskap om lagen.
En varm tisdagsnatt för tre veckor sedan satte sig en skara spanjorer ner på torget framför parlamentsbyggnaden i Madrid. Iförda munkavle framförde demonstranterna en lågmäld, laglig protest.
När morgonen grydde hade landet en ny lagstiftning: upp till 600 euro i böter för att uppvisa "bristande respekt" mot en polisman, 30 000 euro i böter för att sprida foto- eller videomaterial på poliser eller att bränna en nationalflagga, upp till 600 000 i böter för att protestera utanför en byggnad som är betydande för samhället – och så vidare.
Regelverket som döpts till "medborgarskyddslagen" hamrades igenom i det spanska parlamentet av premiärminister Mariano Rajoys konservativa Partido Popular i mars.
30-åriga Alba Villanueva, talesperson för paraplyorganisationen No Somos Delito – vi är inte ett brott – drar en djup suck innan hon svarar på frågan varför det spanska parlamentet införde lagen.
– Mellan 2012 och 2013 hade vi upp till 82 000 demonstrationer – det är en hel del. Regeringen visste helt enkelt inte hur den skulle få bukt med protesterna. Den tänkte att tja, vi har ju majoritet så vi kan stoppa det med lagstiftning, säger Villanueva över telefon från Madrid.
– Det var ett budskap till folket. Protester medför allvarliga konsekvenser, fortsätter hon.
Roten till det stränga regelverket finns att söka i reaktionerna mot rörelsen 15-M som ockuperar hus för att säkra boende för vräkta personer, oförmögna att betala sina lån. Men också i polisens hårdföra reaktioner mot protester, förklarar Quique Badia Masoni, journalist för Vice News i Barcelona.
– Stora delar av den här lagstiftningen är skriven med en specifik form av mobilisering i åtanke, en mobilisering som uppstått under de senaste åren. Reformerna är skrivna för att spola de traditionella värderingarna för yttrandefrihet och mötesfrihet. Tidigare var det inga problem om du protesterade framför en parlamentarikers hem, så länge du inte skadade någon eller gjorde något kriminellt.
Internationell oro
Finanskrisen 2008 slog hårt mot den spanska ekonomin. De krävande sparåtgärderna möttes av en kraftig motreaktion på gator och torg.
No Somos Delito, en plattform baserad i Madrid, har i två års tid jobbat för att sprida kunskap om vilka rättigheter demonstranter har. Organisationen gick till historien när den i april var den första att genomföra en demonstration i form av ett hologram utanför det spanska parlamentet.
Kampanjerna till trots har lagen blivit verklighet, men organisationen ser reformen som grundlagsvidrig och tänker inte ge upp. I stället samlar man in pengar för att klara de möjliga böterna.
– Vi forstätter vår mobilisering, vi vill visa regeringen att vi inte är rädda. Vi fortsätter försvara våra rättigheter att visa vår åsikt på gatorna och vi kommer inte att sluta demonstrera. Det är vårt budskap, både till dem som styr och till det spanska folket, säger Villanueva.
"En allvarlig attack mot yttrandefriheten", skriver den internationella författarorganisationen PEN. Ett hot mot mötesfriheten, varnar Amnesty, medan FN vädjade till den spanska senaten att inte godkänna lagen. Inte sedan Francos tid har liknande begränsningar införts mot det spanska folket, har det hetat i internationella tidningar. Men i de spanska medierna har lagstiftningen fått ringa spaltutrymme, säger Villanueva.
Politikernas förklaring att lagstiftningen är till för att skydda det spanska folket köper hon inte, och påpekar att 99,9 procent av alla demonstrationer är fredliga.
– När man ändrar en lag måste man ha en giltig orsak. Regeringen säger att vi har ett ökat behov av säkerhet, men det stämmer inte. Vi har statistik på att spanjorerna oroar sig över korruption, arbetslöshet, utbildning, sjukvård ... men inte för säkerhetsfrågor.
Undviker konfrontationer
Trots att lagen varit i kraft i en knapp månad kan varken Badia Masoni eller Villanueva räkna upp särskilt många straff som utfärdats till följd av lagstiftningen.
– Det sägs att en tjej som bar en t-tröja med texten "alla poliser är jävlar" dömdes till böter på grund av den nya lagen, men vi vet ännu inte om det stämmer, förklarar Villaneuva.
I centrala Madrid har demonstranter i en dryg vecka satt upp läger på torget Puerta del Sol, utan att polisen ingripit. En förklaring är det stundande parlamentsvalet i december – knappt hälften av dem som stöder Partido Popular uppges ogilla lagen. Dessutom sitter partiet allt lösare; på vänsterflanken håller Syriza-inspirerade Podemos på att segla upp.
– De vill inte tillämpa lagstiftningen strängt just nu, de väljer lindrigare fall för att sända sitt budskap. Jag tror det hänger ihop med att vi lever i valtider, säger Villanueva.
Quique Badia Masoni är oroad för den riktning som Spanien styrs mot.
– Just nu pågår en regression i Spanien och övriga Europa. Flera länder som är EU-medlemmar skulle inte uppfylla de europeiska standarderna om de nu ansökte om medlemskap. Det är skamligt att Europa, som varit en bastion för mänskliga rättigheter, lidit sådana bakslag.
Källor: The Guardian, NYT, AP, Slate, Pen, thelocal.es