Skolsvenskan som burit långt

Text och foto: Lina Laurent

Under sina första sex år i grundskolan väntade Ruth Kotilainen på att få börja läsa svenska. Ända sedan hon var liten hade hon rest till Stockholm tillsammans med sin mamma och känt sig frustrerad över att inte kunna säga annat än tack och hej. När hon började i sjunde klass var det äntligen dags och när många klasskamrater talade om "pakkoruotsi" njöt Kotilainen av att få lära sig mera.

Vi träffas i familjen Kotilainens hem som ligger i ett grönt och lummigt villaområde några kilometer från Ylöjärvis centrum. Ruth Kotilainen uppmärksammades stort i lokaltidningen Ylöjärven Uutiset när hon i slutet av maj korades till vinnare i Svenska Kulturfondens och Svensklärarna i Finlands uppsatstävling för finskspråkiga abiturienter. Rubriken för uppsatsen var: "Hoppa över språkgränserna och studera på svenska".

– Jag skrev om fördelarna av att studera på svenska och om nyttan av att kunna svenska, till exempel i arbetslivet. Svenskspråkiga studier ger också fler möjligheter att arbeta inom Norden och att lära känna andra människor. För arbetsgivaren kan en svensk utbildning dessutom vara ett bevis på att personen är flitig och ivrig.

I en kommun med knappt hundra svenskspråkiga av totalt närmare 32 300 invånare är chansen att höra svenska i näromgivningen minimal. Ruth Kotilainen tycker inte att det påverkat språkinlärningen.

– Jag har varit motiverad i alla fall men jag vet att många tycker det känns onödigt att lära sig ett språk de inte har kontakt med. Det är ändå lätt att höra svenska om man vill, det är bara att sätta på radion eller teven. Det är mycket svårare att höra till exempel tyska som jag också studerat i skolan.

Ruth Kotilainens mamma Birgit Kotilainen dukar fram kaffe och tinar upp bakverk som blivit över från studentfesten tidigare i sommar. I rummet som ligger vägg i vägg med köket är ett bord till brädden fyllt med gratulationskort och presenter från studentfesten. I bokhyllan finns flera böcker på svenska – de flesta har hon fått i skolan för sina goda kunskaper i svenska. Ruth Kotilainens gymnasielärare i svenska, Sisko Harkoma, har skrivit en dedikation i några av böckerna.

– Hon är så motiverad och älskar att undervisa. Hon är en fantastisk lärare.

Skrämmande i början

Förutom de vanliga gymnasiekurserna var Harkoma med om att organisera en tillvalskurs i svenska i samarbete med Jakobstads gymnasium, en "språkkimppa". Ruth Kotilainen säger att kursen var startskottet till att hon vågade börja prata svenska och använda språket i vardagliga situationer. Kursen inkluderade bland annat brevväxling med elever i Jakobstads svenska gymnasium samt ett tvådagars besök i Jakobstad med inkvartering hos värdfamiljer. Senare kom Jakobstadsungdomarna på besök till Ylöjärvi.

– Det var spännande men också skrämmande i början eftersom jag inte hade pratat svenska annat än på lektionerna i svenska eller i Stockholm.

En stor händelse under våren var dagen då Ruth Kotilainen fick höra att hon vunnit första pris uppsatstävlingen. Priset var 2000 euro och gav möjligheten att söka in till några svenska högskolor eller yrkeshögskolor i Finland utan att behöva skriva språkprovet.

– När jag hörde att jag vunnit trodde jag inte att det var sant. Min första tanke var att jag nu borde lägga om mina framtidsplaner och söka till en av de svenska högskolorna.

Några dagar senare konstaterade Ruth Kotilainen att hon trots allt skulle njuta av det planerade mellanåret och inte genast söka till en svensk utbildning.

– Jag satsade mycket på gymnasiet och vill inte genast fortsätta studera. Dessutom är jag intresserad av så mycket att jag inte vet vad jag borde välja. Jag vill resa lite, kanske jobba och ännu bo hemma ett år till.