Han bygger ett "Spotify" för tidskrifter
Digitalt tidskriftsläsande ökar, men för att det digitala ska slå igenom med kraft krävs nya innovationer. Det tror Scott Verchini, vd på den digitala tidningskiosken Magzter. Men vilka dessa innovationer kommer att vara, det vet han inte i dag.
Scott Verchini har varit i Finland för att träffa tidskriftsförläggare och locka dem med i Magzters utbud. Den digitala kiosken erbjuder 6 000 tidskrifter och har 26 miljoner användare världen över. Norden har hittills varit en vit fläck på Magzters världskarta.
– Det beror på att vi som ett relativt ungt, fyra år gammalt företag valt att först fokusera på några strategiska nyckelmarknader, USA och Västeuropa, säger Scott Verchini.
Också i Indien, där företaget har sitt ursprung, är tjänsten utbredd. Orsaken till att Magzter ser potential i Norden är invånarnas beredskap att ta till sig ny teknik.
– Dessutom är åldersstrukturen bekant från flera av våra andra marknader – det som funkar i Spanien, Storbritannien och Tyskland torde funka även i Norden, säger han.
Abonnemang
Innehållet i Magzter är lokalt anpassat för varje land, vilket betyder att det i första hand blir finländska tidskrifter som lyfts fram i en finländsk Magzter-kiosk, men användarna har tillgång till i stort sett hela det globala utbudet. Den finländska Magzter-sajten är i princip klar och lanseras så snart man har fått med 20–25 finländska tidskrifter.
Magzter började 2011 med att sälja lösnummer, men erbjuder sedan årsskiftet en prenumerationstjänst, Magzter Gold. För tio dollar i månaden får användaren tillgång till ett par tusen tidskrifter. Konceptet är alltså detsamma som gjort Spotify och Netflix så framgångsrika inom musik och film, och Verchini är övertygad om att abonnemangsmodellen blir allt vanligare i alla möjliga sammanhang. Ändå fortsätter Magzter att också sälja lösnummer.
– Vi vet inte hur snabbt industrin ändrar sig och vill inte ha alla ägg i samma korg.
Enligt den årliga finländska medieundersökningen KMT (Kansallinen mediatutkimus) konsumeras i dag mer än hälften av kvällstidningarnas innehåll digitalt, medan motsvarande andel är ytterst marginell när det gäller tidskrifter (se graf). Verchini tror att det här beror på avsaknaden av bra tjänster.
– Om det hade funnits digitala tidskriftstjänster här på samma sätt som i USA och Storbritannien så tror jag siffrorna skulle se annorlunda ut. Det vore intressant att se statistiken efter att vi har haft vår plattform ute en tid, då tror jag proportionerna är annorlunda.
En annan förklaring till övervikten hos pappersläsande tror Verchini helt enkelt är det tryckta mediets tidsmässiga försprång – digitala utgåvor har funnits i bara ett drygt årtionde.
Hur snabbt utvecklingen fortsätter, när konsumtionen av digitalt tidskriftsinnehåll går förbi det tryckta, avstår Verchini från att gissa.
– Jag önskar jag visste, men jag har faktiskt ingen aning. Men mycket har hänt på kort tid. När jag för sju år sedan började jobba med digitalt innehåll var det få som visste vad det handlade om. I dag svarar sju av tio amerikaner att de läser någon digital tidning på sin Ipad.
Innovationer
Verchini tror dock att det som ännu krävs för att digitalt tidskriftsläsande ska slå läsandet på papper, är nya tekniska innovationer som får oss att se på digitala tidskrifter på ett nytt sätt.
– Vad det här skulle vara vet jag inte, men vi ser vissa signaler, som till exempel animationer.
Trots att Verchini tror på den digitala tidskriften säger han att de tryckta tidningarna inte kommer att försvinna.
– Det finns alltid situationer där de har sin givna plats, till exempel på stranden där en dyr och ömtålig Ipad kan skadas. Å andra sidan – när jag reser har jag alltid massor av tidningar och tidskrifter i min Ipad. Det skulle inte funka med tjocka buntar tryckt papper.