Jussi Niinistö: Mobiliseringen inom det finländska försvaret är för långsam
Mobiliseringen inom det finländska försvaret är för långsam. Det säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf), som ändå inte vill peka ut Ryssland som ett direkt hot mot Finland.
Är Ryssland ett hot mot Finland? Försvarspolitiken var en av de hetaste frågorna under Finlandsarenan i år och politikerna verkar eniga om att Finlands säkerhetspolitiska läge har förändrats i och med kriget i Ukraina.
– Ukraina var en väckarklocka. Krisen har definitivt höjt Finlands krismedvetenhet till en annan nivå än under förra regeringsperioden, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) i en intervju för SPT – FNB på Finlandsarenan.
I dagens läge är Finlands försvarsapparat bra, men långsam, säger han.
– Vår akilleshäl är mobiliseringen. Det är inte är gratis, men viktigt, att effektivera vår beredskap.
Nästa år kommer försvarsbudgeten att öka med 50 miljoner euro för att stegvis ökas så att den ligger på 130 miljoner år 2019. Niinistö svarar på kritiken mot att regeringen höjer försvarsbudgeten medan man skär ner i till exempel utbildningen.
– Andra EU-länder har också ökat sitt försvarsstöd och det skulle se konstigt ut om inte vi också gjorde det, speciellt som vi inte hör till någon försvarsallians. Vi skar ner i försvarsbudgeten under den förra regeringsperioden och vi kan inte fortsätta hyvla på samma område där man redan hyvlat.
”Rysslands retorik hotfull”
Niinistö vill inte direkt utpeka Ryssland som ett hot, eftersom landet, trots att det har militära möjligheter att hota Finland, inte har visat några tecken på att vilja göra det. Det gör däremot Katri Pynnönniemi, forskare vid Utrikespolitiska institutet, som oroas av hur Rysslands retorik gentemot västvärlden har förändrats under de senaste åren.
– Man vill framhäva att väst är ett hot och att Ryssland är ett offer, vilket försvårar möjligheten till dialog. Förändringen syns tydligt i Rysslands sätt att prata om Nato och genom att skapa motsättningar i ländernas värderingar, säger Pynnöniemi, som fördjupat sig i Rysslands krigsdoktrin och informationspåverkan.
Om Rysslands ledord tidigare, efter Sovjettiden, var internationalism så har det i dag förbytts till nationalism, säger också Pekka Haaviso (Gröna).
– Det hör till att projicera hotet från Europa och övriga världen, det har blivit en ideologi som man matar folket med. Jag vet inte om man kan kalla det ett hot, men det är väldigt viktigt att fortsätta dialogen med Ryssland när det gäller till exempel krisen i Syrien.
”Finland ska vara alert”
Finland och Sverige kommer att avsevärt öka samarbetet inom alla försvarsgrenar, bestämde regeringen i våras. Det är ett beslut som före detta utrikesministern Ilkka Kanerva (Saml) helhjärtat stöder. Det kan till exempel innebära gemensamma förband eller att länderna tillsammans skaffar nya fartyg till marinen.
– Det är en ”winwin” situation för bägge länder. Sverige har ett starkt luft- och sjöförsvar medan Finland har ett starkt markförsvar, säger Kanerva till SPT – FNB.
Har Finlands säkerhetspolitiska läge förändrats sedan krisen i Ukraina?
– Ja. På Östersjön har det säkerhetspolitiska läget förändrats i och med att den militära aktiviteten ökat. Det är ingen slump att det händer, och om Finland och Sverige inte drar rimliga slutsatser av det så kan det klassas som ansvarslös försvars- och utrikespolitik. Vi har skäl att vara alerta och avläsa signalerna i vår närmiljö.
Artikeln har uppdaterats