"Fennovoimas etik brister på alla punkter"
Fennovoima har brutit mot alla sina principer och det bolag som existerar i dag är inte längre detsamma som det som etablerade sig i Finland 2007. Det säger journalisten Dennis Rundt som följt med kärnkraftens utveckling i Finland sedan sjuttiotalet.
När Fennovoima grundades gick bolaget ut med att man är ett inhemskt bolag med inhemska intressen. Man skulle inte etablera sig där man inte var välkommen och man skulle inte tvångsinlösa mark.
– I dag har företaget gått emot alla sina principer. Man har tvångsinlöst mark, försökt tvinga fram etablering genom att påstå att man äger mark som man inte äger i Kristinestad och Pyhäjoki och börjat avverka skog och bygga vägar innan man ens fått tillstånd att börja bygga, säger Dennis Rundt.
Rundt har intresserat sig för kärnkraftsfrågan under hela sin tid som journalist och chefredaktör vid Vasabladet. År 1976 gav han ut boken Finlands kärnkraft – En bok om kedjereaktioner i vårt samhälle tillsammans med Ingmar Kommonen. Trots att han överlag är kritisk till kärnkraft är det främst den bristande företagsetiken som han kritiserar när det gäller Fennovoima.
– Ett företag som vill åstadkomma något ska grunda sin verksamhet på etik, moraliskt ansvar och en känsla för omgivningen. Hur kan man tillåta att ett bolag hanterar befolkningen i Pyhäjoki såsom Fennovoima gjort?
"Inte samma bolag"
- 2007: Fennovoima registreras.
- 2008: Bolaget undersöker Pyhäjoki, Simo, Kristinestad och Strömfors som möjliga baser för bygget. Fennovoima går vidare med planeringen trots att en bred folkopinion i Kristinestad säger nej.
- 2009: Fennovoima lämnar in en ansökan till statsrådet om ett principbeslut för att bygga ett kärnkraftverk, det godkänns 2010.
- 2011: Fennovoima bekräftar att de kommer att bygga kärnkraftverket i Pyhäjoki.
- 2012: Den tyska energijätten Eon avstår från sitt delägarskap på 34 procent.
- 2013: Fennovoima inleder förhandlingar med ryska Rosatom och skriver under ett kontrakt med bolaget.
- 2015: Fortum drar sig ur som delägare. Fennovoima meddelar att den nya samarbetspartnern är kroatiska Migrit Solarna Energija, som misstänks vara ett ryskt bulvanföretag. Fennovoima lämnar in ansökan om byggnadslov till statsrådet.
- 2018–2024: Ifall bygglovet godkänns och bolaget lämnar in en plan för hantering av kärnavfallet inleds bygget 2018. Elproduktionen ska börja 2024.
Källa: Yle och FNB
Sedan starten 2007 har det skett stora förändringar i ägarstrukturen. Från början var det tyska Eon som ville etablera sig i Finland, medan det i dag är ryska Rosatom som är största delägare i bolaget. Rundt kan inte förstå att de principbeslut för att bygga ett kärnkraftverk som Fennovoima fick 2009 fortfarande kan vara gällande.
– Det bolag som då ansökte om tillstånd finns inte mer, dagens Fennovoima är något helt annat, säger Rundt.
Ett annat problem är den bristande helhetssynen, till exempel gällande slutförvaringen av kärnavfallet. Posiva, som bygger grottor i Olkiluoto för att ta hand om kärnavfallet från Olkiluoto och eventuellt Lovisa kärnkraftsverk, har sagt nej till att åta sig också Fennovoimas avfall.
– Fennovoima tror att lagen kan tvinga Posiva att ta hand om deras avfall, men så är det inte.
Medan resten av Norden och Europa avvecklar kärnkraften bygger Finland vidare på sin, vilket enligt Rundt beror på att kärnkraftslobbarna alltid varit starka i Finland.
– Det här kombinerat med ekonomiska intressen har gjort Finland oerhört fixerat vid kärnkraften. På sextiotalet motiverade man behovet av kärnkraft med att konsumtionen och förbrukningen av el ständigt skulle öka, men vårt behov i dag är mycket mindre än man förutsåg då. Om förbrukningen skulle öka i den takt som man förutspådde skulle vi snart behöva ett nytt jordklot.
Hans eget intresse för kärnkraftsfrågan väcktes på grund av det hemlighetsmakeri som förekom kring byggandet av Finlands två kärnkraftverk i Lovisa och Olkiluoto. Anbudsförfarandet i Lovisa var inte öppet, förhandlingarna med Ryssland skedde i det tysta och man planerade nya kärnkraftverk i Österbotten utan att någon ifrågasatte det. Också i dag smusslas det kring kärnkraftsbygget, anser han.
– Det är beklagligt att det gått så långt att Fennovoima inte kan spela med öppna kort. Åtminstone jag känner mig lurad av ett företag som säger att de ska göra en sak men gör en annan, och jag undrar om inte regeringen också gör det.