"EBRD agerar ohederligt"
De har i många år kontaktat en rad ministrar för att få dem att ta upp historien och fortfarande hoppas de på upprättelse. Ossi Kokkonen och Marcus Riska förlorade en del pengar på sina affärer i Bulgarien, men främst är det upplevd orättvisa som fortfarande grämer dem.
- År 2003 besluter sig två bulgariska affärsmän för att börja utveckla en cellulosafabrik och bygga en torkmaskin.
- De får stöd från internationella banker och nordiska affärsmän är med om projekt på fabriken.
- År 2008 försnillas aktier i fabriken och Ossi Kokkonens och Marcus Riskas uppdrag i projektet blir uppsagda. Den lurade affärsparten ber EBRD om hjälp.
- 2010 börjar Riska och Kokkonen arbetet med att få EBRD och NIB att vidta åtgärder.
- 2012 beslöt NIB att undersöka fallet och ett år senare informerar banken också EBRD.
- Polisutredningen kan ta flera år i anspråk.
Om vi tar det från början är det ingen ovanlig historia för den tidsperiod då mycken tidigare statlig egendom privatiserades i Östeuropa. Banker som Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD var med och finansierade många projekt, Nordiska investeringsbanken NIB var med i projekt men i mindre skala.
Den här historien handlar om privatiseringen av en cellulosafabrik i Bulgarien. En privatisering där både finländska och svenska affärsmän var inblandade, förutom då EBRD och NIB.
Cellulosafabriken Svilosa, Bulgariens enda, skulle utvecklas i Svisjtov i landets norra del vid stranden av Donau. De två affärsmännen bakom projektet, Krasimir Datjev och Boni Bonev lyckades få både EBRD och NIB att ställa upp med lån för projektet. EBRD:s andel var 18 miljoner euro, NIB:s 10 miljoner. Finansiärerna krävde ett tydligt ägarskap i företaget, ett villkor som aldrig uppfylldes.
Svenska och finländska konsulter kopplades in för att hjälpa till att förnya bolaget och fördubbla produktionskapaciteten. Också mycket av den nya maskinparken beställdes från Finland. Det är här Ossi Kokkonen och Marcus Riska kommer in i bilden, tillsammans med den svenska affärsmannen Staffan Carlsson. I kontakter med EBRD och andra finansiärer krävde nordborna bättre övervakning av projektet.
Många turer
Turerna kring ägandet och finansieringen har under åren 2003–2011 varit många. År 2008 lyckades Datjev manövrera ut Bonev från ägandet i Svilosa. Operationen skedde inte obemärkt. Bankerna reagerade mycket negativt och hotade säga upp sina lån. Då konsulterna inte stödde Datjev blev även de uppsagda och räkningar obetalda.
Totalt räknar Riska och Kokkonen med att de finländare som varit inblandade i projektet förlorat någonstans mellan 100 000 och 160 000 euro. En summa som är liten jämfört med det Boni Bonev, utmanövrerad från det bolag han varit med om att sätta upp, förlorade.
– Gärningsmannen i dramat fick sitt byte och det görs inte speciellt mycket för att komma åt honom. EBRD följde inte sina egna regler om nolltolerans mot korruption och ohederlighet. För oss har det blivit en principsak, säger Marcus Riska.
Riska och Kokkonen har tillsammans med Staffan Carlsson i åratal varit i kontakt både direkt med EBRD och NIB och med svenska och finländska politiker för att få dem att ta tag i ärendet. De misstänker mutor och korruption på EBRD. NIB har nu föranstaltat en polisutredning, något finländarna är nöjda med.
Inte prioriterat
Polisen utreder fallet, bekräftar Ciril Pelovski, advokat i Sofia som följer fallet för en annan part. Det kommer att ta åratal att reda ut turerna kring Svilosa, misstänker han, för ekonomiska brott är inte speciellt högt prioriterade i Bulgarien.
– Det är ett problem för oss inom EU att vi har korruption och att det juridiska systemet inte är speciellt effektivt, säger Pelovski.
I och med att NIB polisanmält Datjev har banken gjort vad den kunnat och det är Kokkonen och Riska nöjda med. Den tjänsteman som hade hand om ärendet har redan lämnat NIB, så hans agerande utreds inte. EBRD:s agerande däremot anser de vara så undflyende att de misstänker banken för korruption.
– De svar vi fått från EBRD har innehållit direkta lögner och det kan vi bevisa. Banken har också vägrat undersöka sin egen personals agerande, säger Riska.
Han och Kokkonen är mycket besvikna på de finländska politiker som haft förtroendeposter i banken men som inte agerat. Trots att de nog blivit upplysta om både fallet Svilosa och andra motsvarande fall, påpekar Kokkonen. Nu ställer de sitt hopp till att Alexander Stubb (Saml) som finansminister ska ta i ärendet.
Mera EU-stöd
Ciril Pelovski ser inte speciellt optimistiskt på möjligheterna att fallet någonsin skulle komma upp i bulgarisk domstol.
– Det har gått så länge sedan aktieaffärerna och turerna kring Svilosa att det knappast kommer upp vid någon domstol. Det är inte heller troligt att de som förlorat pengar får någonting tillbaka längre, säger advokaten.
Och medan Riska och Kokkonen för sin kamp mot EBRD och bulgarisk polis utreder Svilosa-affärerna fortsätter cellulosafabriken sin produktion med stöd från EU för vissa verksamheter.
De senaste åren har fabriken gått med vinst, gjort förlust och genomgått en företagssanering.
Under det här årets tre första månader uppgick förlusten till 101 000 bulgariska leva eller drygt 55 000 euro. Men samtidigt planerar fabriken att öka sin produktion av cellulosa.
Samtidigt har företaget fått pengar från EU:s socialfond för att utveckla transporter för personalen till och från fabriken. Tidigare projekt med stöd från fonden har gällt bland annat hälsa och trygghet på arbetsplatsen.
Vad Kokkonen nu hoppas på är ett avslut på den snart tio år gamla historien så att också han kan sätta punkt. Han hoppas att polisutredningen, som enligt Pelovski kan ta upp till fem år, ska visa vad som egentligen hänt.
Både han och Riska fortsättar också att jobba för att EBRD ska undersöka fallet.
– Man får inte bryta mot sina egna regler, säger Riska.